
En anser att det gröna för tankarna till hälsokost, en annan att i:et fått människokaraktär.
Siftidningen lät tre proffs sätta betyg på SIF:s nya logotyp.
Nya loggan är ett lyft
Bengt Håkansson, konsult i varumärkesstrategi och lärare på RMI Berghs, tycker att SIF:s nya logotyp är ett lyft.
Det är en klar förbättring. Den gamla loggan är mer sluten än jag minns den. Den saknar all spänst. Den nya är öppnare även om den fortfarande är samlad. Här har man gått vidare från det gamla, det är inte en helt annan logotyp.
Jag gissar att organisationen känner att den har vuxit ur den gamla loggan, och att den nya representerar SIF som det är i dag. Man kan tänka sig att man ser medlemmarna mer som individer, inte bara kollektivet, med tanke på pricken över i.
Den nya loggan är en signal till världen att något är annorlunda, något har förändrats om än inte precis nu, men över tid. Det är bara att hoppas att det är ett delvis annorlunda förbund nu.
Farligt att använda löv
Anette Jacobsson, Recitera reklambyrå, anser att det gamla typsnittet andades mer harmoni än det nya.
Jag ser att det är ett löv. Står det för tillväxt kanske? Det är lite farligt att använda löv. Bankerna har ju valt träd, den gamla eken till exempel. Jag antar att de som har funderat kring det här har tänkt på tillväxt.
Jag tycker bättre om det gamla typsnittet, det är stabilt och formfast. Mer harmoniskt. Det nya flyter lite. Men om det var tanken att man vill bort från det gamla och starka så har man gjort helt rätt. Den nya är ju gracilare.
Lövet och den gröna färgen gör att det känns som Nature´s own eller någon hälsokostkedja. Det andas hälsa och fräschör men kanske inte SIF. Det syns inte riktigt att det är ett fackförbund.
Att byta logga tyder ju på att det finns visioner om framtiden och visar att man även grafiskt vill följa med strömningarna i tiden.
Mina elever hade fått köra ett varv till
Lars Laurentii, grafisk formgivare som skapat loggor bland annat för Friskis & Svettis, BPA och Riksskatteverket, tycker att SIF:s nya logga är ganska trevlig.
Det är klart att om mina elever hade gjort det här hade jag sagt åt dem att köra det ett varv till.
Förändringen är inte så stor jämfört med den gamla loggan. Men det är ett lyft. Den gamla känns oerhört geometrisk, den här har fått lite mjukare form och bladkänsla. I:et har blivit gement och fått människokaraktär.
När man gör en logotype måste man hitta en form som ska fungera under många år. Den här formen har knappast symbolkaraktär, utan är snarast en universiell form. Ett blad är ett blad.
Möjligtvis kan bladet, liksom den gröna färgen länkas till ett miljötänkande, menar Lars Laurentii. Hans största tveksamhet gäller för övrigt just den delade färgskalan.
Ett riktmärke för logotyper är att de ska fungera i väldigt små grader. Förr eller senare kommer ett ljushuvud underfund med att man ska ha pins. Frågan som tillkommer hur gör man med färger i svart/vitt i små grader?
LINDA SVENSSON och NIKLAS HALLSTEDT© siftidningen 2001