Rune Brautaset, forskare och lektor vid Karolinska institutet, förklarar att vi föds med "korta" ögon och ser otydligt. Under de första levnadsåren sträcks ögat för att uppnå en tydlig bild, vilket är en del av den naturliga synutvecklingen.
- Men det vi nu ser är att ögat, även efter det att det borda ha slutat växa, fortsätter sträckas och vi utvecklar närsynthet.
- En möjlig förklaring är att när vi i dag ägnar oss åt mer närarbete än tidigare måste ögats lins ständigt arbeta för att hålla bilden tydlig. Då linsen oftast inte ställs in till hundra procent tolkar hjärnan det som att ögonen inte är tillräckligt långa och skickar signaler om att de borde växa lite till. Och när de blir längre så blir vi närsynta.
Forskning har visat att närsynthet blir allt vanligare i hela världen.
Enligt en studie gjord av bland andra Rune Brautaset var endast 9 procent av de svenskar som mönstrade 1936 närsynta, medan i dag 40 procent är det.
Att lika många grönländare nu är närsynta till skillnad mot den enda procent som var det innan skolplikten infördes är ett faktum som kan tas som bevis på att dagens livsstil är en orsak till problemet, anser en del forskare.
Rune Brautaset påpekar att när fler blir närsynta så kommer det att resultera i att fler blir höggradigt närsynta vilket kan resultera i andra ögonkomplikationer, som näthinne- och glaskroppsavlossning.
- Men när man kommer upp i 25- till 30-års åldern påverkas inte ögat på samma sätt längre. Då är ett vanligt problem för den som ofta jobbar vid datorn i stället att ögonen blir torra, bland annat på grund av den värme datorn utstrålar och att man blinkar för lite, säger Rune Brautaset.
Den som vill försöka undvika att bli närsynt bör vara ute oftare och vila ögonen genom att titta på längre håll, råder han.
Mot torrhet i ögonen finns egentligen bara ett botemedel: att blinka oftare.
- Det kan man faktiskt glömma av att göra tillräckligt ofta när man jobbar koncentrerat vid datorn. Ett sätt att komma ihåg kan vara att sätta upp en lapp på datorn som påminnelse, säger Rune Brautaset.
ANITA TÄPP
- Men det vi nu ser är att ögat, även efter det att det borda ha slutat växa, fortsätter sträckas och vi utvecklar närsynthet.
- En möjlig förklaring är att när vi i dag ägnar oss åt mer närarbete än tidigare måste ögats lins ständigt arbeta för att hålla bilden tydlig. Då linsen oftast inte ställs in till hundra procent tolkar hjärnan det som att ögonen inte är tillräckligt långa och skickar signaler om att de borde växa lite till. Och när de blir längre så blir vi närsynta.
Forskning har visat att närsynthet blir allt vanligare i hela världen.
Enligt en studie gjord av bland andra Rune Brautaset var endast 9 procent av de svenskar som mönstrade 1936 närsynta, medan i dag 40 procent är det.
Att lika många grönländare nu är närsynta till skillnad mot den enda procent som var det innan skolplikten infördes är ett faktum som kan tas som bevis på att dagens livsstil är en orsak till problemet, anser en del forskare.
Rune Brautaset påpekar att när fler blir närsynta så kommer det att resultera i att fler blir höggradigt närsynta vilket kan resultera i andra ögonkomplikationer, som näthinne- och glaskroppsavlossning.
- Men när man kommer upp i 25- till 30-års åldern påverkas inte ögat på samma sätt längre. Då är ett vanligt problem för den som ofta jobbar vid datorn i stället att ögonen blir torra, bland annat på grund av den värme datorn utstrålar och att man blinkar för lite, säger Rune Brautaset.
Den som vill försöka undvika att bli närsynt bör vara ute oftare och vila ögonen genom att titta på längre håll, råder han.
Mot torrhet i ögonen finns egentligen bara ett botemedel: att blinka oftare.
- Det kan man faktiskt glömma av att göra tillräckligt ofta när man jobbar koncentrerat vid datorn. Ett sätt att komma ihåg kan vara att sätta upp en lapp på datorn som påminnelse, säger Rune Brautaset.
ANITA TÄPP
