Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Sverige leder forskningsligan

Publicerad

Sverige är det OECD-land som lägger störst andel av sin BNP på forskning och utveckling (FoU). Men det är sämre beställt med att få ut nya produkter på marknaden.

Trots att Sverige bedriver FoU i större omfattning, både statligt och privat, än andra länder är vi dåliga på att få ut nya produkter och få fram nya företagare. Det visar en rapport som Näringsdepartementet tagit fram där Sverige jämförs med andra OECD-länder (Organisation for Economic Cooperation and Development).
Ungefär åtta procent av den svenska arbetskraften är företagare. Bland kvinnor bara omkring hälften, 4,7 procent.
- Nutek har fått i uppdrag att ta fram en handlingsplan för det, säger näringsminister Björn Rosengren.
Rapporten tar upp olika faktorer som påverkar tillväxten, till exempel utbildning, konkurrens och lönebildning.
Sverige får bra betyg på många områden. Till exempel vad gäller kompetensutveckling. Sverige ligger över EU-snittet i andel anställda som fått utbildning på arbetsplatsen det senaste året. 45 procent av de anställda har fått kompetensutveckling genom jobbet, jämfört med knappt 35 procent i hela EU. Men Finland leder stort över Sverige. Där har cirka 55 procent utbildats på arbetsplatsen. Även Storbritannien, Danmark och Nederländerna placerar sig före Sverige.
Över lag har svenska anställda stor möjlighet att påverka sin arbetssituation. Vi leder statistiken när det gäller att kunna välja arbetsmetoder och arbetsordning. Däremot hamnar Sverige långt ned när man frågar om de anställda har möjlighet att påverka arbetstempot. Bara 65 procent anser sig ha det, att jämföra med 80 procent i Nederländerna, som toppar. Björn Rosengren förklarar det med de tuffa rationaliseringar och slimmade organisationer de anställda lever med.

LINDA SVENSSON© siftidningen

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.