Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Svårt höja lönerna i IT-branschen

Trots bättre tider går löneförhandlingarna trögt i IT-företagen. I fjol blev påslaget i snitt 2,7 procent när Sif som helhet hamnade på 3,0. På de stora konsultföretagen fick många sifare ännu mindre. Även i år ser det kärvt ut.
Publicerad
En sifare som jobbar i ett IT-företag har i genomsnitt 27 692 kronor i månaden, det är en dryg tusenlapp mer än den genomsnittlige sifaren. Majoriteten av de IT-anställda tjänar mellan 20 000 kronor och 32 000 kronor i månaden. De som tjänar mindre än 14 000 är ungefär 300 stycken, de som tjänar över 50 000 är lika många.
För att klara konkurrens från låglöneländer som Indien och samtidigt behålla kvalificerade tekniker förespråkar arbetsgivarna större löneskillnader.
På Tieto Enator tror Bosse Persson, som leder Sifs koncernfack, att många håller igen på lönekravet för att få behålla jobbet.
- Som det är nu ligger ökningarna stilla, i fjol fick klubbarna i koncernen 1,6 - 2,6 procent. I årets förhandlingar sneglar företaget på minimisumman. På driftsidan som går sämst kan revisionen komma att delas upp, den delen av höjningen som överstiger minimidelen kan skjutas fram ett halvår, säger Bosse Persson.
På WM-data pågår fortfarande lönesamtalen, förhandlingarna har inte inletts.
- I fjol hamnade klubbarna på 1,5 - 2 procent, förmodligen blir det något liknande i år. Men marknaden drar upp lönerna för vissa grupper, säger Ove Strömberg, ordförande för Sifs koncernfack.
På Hewlett-Packard fick sifarna i fjol drygt 2,5 procent, nu väntar facket på en sista justering av förhandlingsresultatet.
- Vi hamnade på cirka 2,9 procent vilket inkluderar arbetstidsförkortningen. Många fick bara avtalets lägsta på 240 kronor, säger Bengt Andersson som förhandlat för Sif.
Om parterna inte kommer överens ska utfallet för sifarna vid företaget öka med 2,2 procent för 2004 och 2,4 procent för 2005. Den garanterade löneökningen för varje individ är 210 kronor för 2004 och 240 kronor för 2005.
Avtalet med Almega IT-arbetsgivarna omfattar drygt 19 000 medlemmar.

CHRISTINA SWAHN

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.