Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Strimma av hopp på Flextronics i Visby

Flextronics funderade på att lägga ned fabriken på Gotland, men bestämde sig till slut att ge den en chans till. Nu står hoppet till reparationsverksamheten.
Publicerad
I Visby har 90 procent av de anställda blivit av med sina jobb de senaste åren.
För ett och ett halvt år sedan hade fabriken 1 400 anställda. Sedan dess har uppsägningarna kommit slag i slag. Det senaste varslet innebär att ytterligare 220 tvingas gå. Under det närmaste året ska produktionen åt Ericsson avvecklas. Därefter kommer det bara finnas 128 personer, av dem 38 tjänstemän, kvar.
Från början var det meningen att det bara skulle bli 105 anställda kvar som skulle syssla med reparationsverksamhet. Men fackliga påtryckningar fick företaget att ändra sig och behålla en liten nyproduktion i fabriken.
- Vi har en unik kompetens och ett försprång gentemot andra. Men för att behålla det måste vi också ha en småskalig nyproduktion, säger Sifklubbens ordförande Oddbjörn Solberg som tror att reparationsverksamheten kan vara en framtidsnisch.
- Hade ledningen inte trott på den hade man lagt ned fabriken direkt. Får vi kontrakt på nya produkter, exempelvis elektronik i bilar, kan vi växa.
Även om nedgången i telekombranschen är huvudorsak till uppsägningarna har Oddbjörn Solberg synpunkter på företagets agerande.
- Ledningen kunde ha varit tuffare mot Ericsson. När uppsvinget i telekombranschen kom blev det ett våldsamt tryck på fabriken. Då hade vi kontakt med en annan stor kund, men Ericsson sa nej. Ledningen kunde ha struntat i det. Kanske kunde vi ha haft den kunden kvar i dag.
Även Flextronics i Linköping drabbas av uppsägningar. Bara utvecklingsenheten med 120 anställda blir kvar. På Ericssons tid jobbade här 1 600 personer. När Flextronics tog över för ett och ett halvt år sedan fick 475 fortsatt jobb.
Totalt har Flextronics drygt 7 000 anställda i Sverige.

NIKLAS HALLSTEDT

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.