Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Strid om ersättning för anställdas idéer

Publicerad

Strid om ersättning för anställdas idéer

I januari sade VF upp det avtal som reglerade förslagsverksamheten ute på företagen. Sista april löpte avtalet ut. Nu arbetar de opartiska ordförandena Lars-Gunnar Albåge och Rune Larson för att få fram ett nytt avtal.

Det numera utgångna förslagsavtalet belönade anställda för goda idéer som företaget tjänade på. Den anställde fick hälften av första årets vinst. Arbetsgivarna ansåg dock avtalet vara otidsenligt och sade i januari upp det.
- Vi jobbar på att få ett nytt avtal. Nu har det hamnat under industriavtalet. De opartiska ordförandena har stämt träff med parterna. Förutom SIF och VF är CF och Metall med. Även Ledarna är med på ett hörn, säger Kjell Hallberg, förhandlare på SIF.
VF anser även att arbetsgivarna tvingas betala för mycket för fel saker.
- Det är korkat resonerat. Det är ingen förlustaffär för företaget. De gör ju vinst. Det handlar om att de inte vill betala för goda idéer. Dessutom är det otroligt dumt att säga upp den avtalsmässiga stimulans som fanns när vi nu talar om att stimulera till tillväxt bland annat genom att uppmuntra förslag och idéer, säger Hallberg.
Han är också förvånad över att VF valde att säga upp avtalet utan någon som helst förvarning.
- Det är snällt sagt ovanligt. Det naturliga är att man diskuterar och försöker komma fram till lösningar om man är missnöjd.
VF har presenterat ett förslag till hur man skulle vilja se ett framtida förslagsavtal. Men det är inget som SIF kan tänka sig att skriva på.
- Det är fullständigt omöjligt att acceptera. Det är mest allmänna ord om att förslag är bra. De vill inte i ett centralt avtal reglera ersättningen. Det är bättre att det är avtalslöst än att anta deras förslag.
- Folk är lojala och kommer med förslag även om de inte får något för det, så det bästa vore naturligtvis om vi fick ett avtal.
I slutet av augusti träffas förhandlarna igen.

LINDA SVENSSON © siftidningen 1999

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.