Om du är medlem i Unionen och inte redan prenumererar på Kollegas populära nyhetsbrev så kan du passa på att registrera dig via länken nedan.
Då får du Kollegas bästa nyheter, avslöjanden och smarta tips om allt som rör arbetsmarknaden direkt i din inkorg varje vecka.
Den gamla jämställdhetslagen:
Företag skulle kartlägga om det fanns löneskillnader mellan kvinnor och män. Företag med färre än tio anställda slapp det. I den årliga jämställdhetsplanen skulle företagen redovisa vad man skulle göra för att rätta till de löneskillnader man hittade.
Facket fick inte se alla anställdas löner.
Diskrimineringsförbudet gällde bara vid anställning, befordran eller utbildning för befordran.
Jämställdhetsombudsmannen, Jämo, skulle i första hand försöka få företagen att frivilligt leva upp till jämställdhetslagen. Arbetsgivarna var skyldiga att lämna ut de uppgifter Jämo krävde.
Den skärpta lagen:
Arbetsgivaren och de lokala facken ska tillsammans årligen kartlägga och analysera löner och andra anställningsvillkor för att se om det finns skillnader mellan könen vid lika eller likvärdiga arbeten. Detta gäller alla företag. Företagen måste göra en handlingsplan för hur osakliga löneskillnader ska åtgärdas. Företag med färre än tio anställda behöver ingen handlingsplan. En definition av likvärdigt arbete införs i lagen.
I kartläggningsarbetet har facket under tystnadsplikt rätt att se alla anställdas löner, även de oorganiserades, för att kunna upptäcka lönediskriminering.
Diskrimineringsförbudet gäller under hela rekryteringsprocessen, även om inget anställningsbeslut fattas.
Jämo har rätt att göra egna undersökningar på ett företag för att se om diskriminering förekommer.
NIKLAS HALLSTEDT © siftidningen 2000
Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.
Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.
Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll.
Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.
Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.
Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.
Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.
