Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Skämt eller oförskämt?

Humor på jobbet är bra, kreativt, förlösande - heter det.
Men skratt på jobbet kan också vara destruktivt. När skämten går över gränsen.
Dag Bremberg, Annika Larsson Publicerad 28 mars 2011, kl 15:21

Två killar, en mes och en hårding, flyter i land på en Söderhavsö.

De blir tillfångatagna av en infödingsstam. Hövdingen säger att de får välja mellan avrättning och bunga bunga.

Mesen väljer bunga bunga. Och blir våldtagen.

Tuffingen väljer förstås avrättning.

Och hela stammen tjoar: "Ooooh, avrättning! Avrättning genom bunga bunga!!! "

Vad är fel på det här skämtet?

Det är rasistiskt.

Det är homofobiskt.

Det är macho.

Det är äckligt.

Och det är chefen som berättar det.

Historien är enligt italienska tidningar Italiens premiärminister Silvio Berlusconis favoritskämt.

Berlusconi har dessutom gjort historien kvinnoförnedrande genom att kalla sina fester med unga inbjuda kvinnor för bunga-bunga-fester.

Och till dem som inte gillar historien brukar Berlusconi säga att de inte ska vara så känsliga.

Vill man veta hur en chef inte ska göra, kan man göra exakt som Berlusconi - fast tvärtom, tycker chefer Position har talat med. Var extremt försiktig med humor, såra ingen, och be om ursäkt om något går snett.

När medarbetarna fnissar och skrattar vid kaffeautomaten brukar det vara ett tecken på en avspänd atmosfär.

Men den erfarna chefen håller sinnena på helspänn: Vem tycker skämten är kul, egentligen? Och vem är sårad och försöker dölja det?

- Bra humor är enkel att känna igen, säger Anders Johansson, chef och delägare på K.E.G. Bomans Lackering i Huddinge söder om Stockholm.

- Det är något som alla tycker är roligt, säger han.

- Folk tål skämt väldigt olika. Vissa skrattar och ger igen, andra är chanslösa, blir tysta och känner sig trampade på, säger han.

Därför kan destruktiv humor bli ett osynligt gift som bryter ner relationerna på arbetsplatsen.

Vis av erfarenheten ingriper Anders Johansson alltid omedelbart om tongångarna blir för hårda.

Han tål dock lite skämt om sig själv.

- Medarbetarna brukar till exempel säga att jag borde gå in på mitt vilrum och ta det lugnt. Det är okej.

Mycket mer än så är dock inte okej. Anders Johansson tillåter inga practical jokes, som att mixtra med kollegans dator eller sno en kollegas kalsonger från omklädningsrummet och lägga dem i frysen.

Sådant trappas lätt upp och övergår i mobbning. Och det är inte tillåtet hos Bomans Lackering.

- Nej, skulle jag se något sådant så fick vederbörande "skämtare" gå hem direkt. Ut genom dörren bara.

Självklart behövs humor. Humor avväpnar, skapar närhet och gör jobbet lättare, det visar flera studier. Humor öppnar nya tankebanor.

- Det finns ett bra talesätt: I varje "haha" finns ett "aha", säger Nina Jansdotter, som är beteendevetare och coach sedan många år, och syns då och då i tidningar och tv.

Har chefen lyckats skapa en arbetsplats där man skrattar ofta är en stor del av jobbet gjort.

Men balansgången är svår.

Medarbetarna kanske skrattar artigt men frågar sig samtidigt om det finns ett korn av sanning i chefens kommentarer.

- En enkel retsamhet som "jaha, här går du och drar benen efter dig" kan upplevas som en giftig pik.

Chefens humor slår an tonen på hela arbetsplatsen. Därför är Berlusconi-skämtet extra förödande.

Nina Jansdotter har själv varit utsatt för mängder av sexskämt av en säljchef - som dock fick sitt straff.

En dag på en konferens frågade en ung kvinnlig sälj-trainee om det fanns mer av en viss sorts godis. Varpå säljchefen stoppade handen i fickan och sa:

"Här finns mer godis. Kom och hämta".

"Nej tack. Min mamma har lärt mig att inte ta emot godis av fula gubbar", svarade trainee-tjejen.

Hela rummet brast ut i gapskratt. Jättekul!

Eller inte.

- Följden blev att säljchefen förlorade all auktoritet. Han kom inte igen i sin chefsroll.

Både Nina Jansdotter och kollegan lämnade snart den sexistiska arbetsplatsen.

Sens moral: En bättre chef hade skapat en god ton på jobbet, sluppit förnedras själv och fått behålla två bra medarbetare.

Tejpa fast telefonluren på en kollegas fasta telefon och ringa upp medan man tittar på? Kan vara kul, tycker Nina Jansdotter. Om man filmar och lägger ut upptåget på nätet? Inte kul, tycker hon.

- Säg absolut inte "gud vad du är känslig" om någon tar illa upp. Människor måste få äga sin känsla.

När skämt går snett finns alltid pudeln.

- Jag har en kollega som går över gränsen lite då och då - men han gör också dubbel- och trippelpudlar när han upptäcker det, säger hon.

Marie Alani och Helena Timander är coacher och ägare till Vision Takeoff och har många års chefserfarenhet som projektledare och gruppchefer.

Båda tycker att humor skapas av bra kommunikation.

- Man ska ha roligt på jobbet, det är grundläggande för oss, säger Marie Alani.

- Där ingår humor. Och det får ju inte bli så att chefen inte vågar skämta alls. Om chefen inte vågar bjuda på sig själv, då vågar ingen annan det heller, säger Helena Timander.

Chefen måste med sitt exempel visa att det är okej att tala om att man känner sig sårad.

Rasistiska och kvinnoförnedrande skämt är aldrig okej, men i övrigt måste gränserna sättas från fall till fall, anser de.

Sådant ger sig när man kör med öppna kort, säger Marie Alani.

Fakta

Skoja på rätt sätt
Kom i håg att du sätter humortonen på jobbet.
Fundera på om du omedvetet försöker säga något kritiskt men skämtar i stället.
Tänk efter vilka du skämtar med. Kanske är de känsliga för just det skämt du tycker är kul.
Tro inte att skämt som var okej i ett sammanhang - som på Youtube - nödvändigtvis är okej på jobbet.
Vill du veta vilken sorts skämt som inte är okej? Se på the Office.
Om skämtet slår fel, gör en pudel.
Säg aldrig "var inte så känslig".

Skämt och trakasserier
Bra humor har väldokumenterat positiva effekter.

Humor kan reducera stress, öka arbetsmoralen, skapa närhet, öka kreativiteten, till och med motverka utbrändhet.

En kanadensiskt studie (av Christopher LeGrow vid Marshall University) visade att en stor majoritet av skämten handlade om att retas med kollegornas ålder, kön, och vikt. Många tog illa upp av skämten enligt studien, även när skämten inte var illa menade.

Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.