kollega.se logotyp
Sök
Arkiv

Ska vi importera mer arbetskraft?

Publicerad

Under 50- och 60-talen importerade Sverige arbetskraft i stora mängder från framförallt Sydeuropa. 600 000 utländska medborgare fick arbetstillstånd under de åren. Men 1967 infördes strängare regler och arbetskraftsinvandringen ströps.
I dag råder det åter brist på personal i vissa branscher, exempelvis inom vården och IT-industrin.

Karin Persson, 27, journalist:


–Ja. Jag har aldrig förstått det där med gränser. Behövs det folk i Sverige kan väl människor från andra länder komma hit. Det borde inte finnas några hinder.

Roger Barriéntos,33, dörrvakt:


–Ja, helt klart. Det är bra för samhället och drar in mer pengar både till de som redan bor här och de som kommer utifrån. Däremot tycker jag inte att man ska ge för mycket pengar till utlänningarna innan de visat framfötterna.

Eva Kock, 68, pensionär:


–Ja, det är väl kanske välbehövligt. Fördelen är att man får in den kompetens som behövs, nackdelen är att de inte har någonstans att bo när de kommer.

Djamag Bouh, 37, bagagehanterare:


–Jo, det tror jag. Men inte från rika europeiska länder. Det är bättre att importera arbetskraft från fattiga länder i exempelvis Afrika. De skickar hem pengar, det blir i stället för bistånd.

Pelle Kinch, 60, taxichaufför:


–Nej, se till att de som är här jobbar i stället och att de inte kan neka att ta jobb. Ska några komma hit ska det vara högutbildade som läkare och sådana

Nils Jönsson, 76, pensionär:


–Ja, det behövs bland annat läkare och sjuksköterskor. Men jag tror inte vi ska utöka invandringen totalt. Det ska vi undvika i det längsta, i alla fall så länge det finns folk i landet som man kan utbilda.

Se även: Allt fler flyttar i jakt på jobb

NIKLAS HALLSTEDT © siftidningen 2000

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.

Läs även