Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Sif vill ha fart på IT-investeringar

Sverige är på väg att tappa sitt försprång som IT-nation, anser Sif som vill ha fler och kraftfullare statliga satsningar.
Publicerad
Sverige har länge legat i topp när det gäller IT-användandet. Men det räcker inte i längden, man måste också skapa förutsättningarna för att få fram nya IT-produkter för export, tycker Sif.
I ett antal punkter, som lämnats över till regeringens IT-politiska strategigrupp, redogör Sif för sitt förslag till en tydligare IT-politik.
Bland annat vill förbundet att regeringen ska satsa mer på IT i skolan, med tydliga krav på att tekniken integreras i undervisningen. Det skulle hjälpa mot det sjunkande teknikintresset, tror Sif.
Sif vill också att regeringen ska skapa en mer samlad infrastruktur för bredbandsutbyggnaden och 3G-masterna.
- Man ska se till att skapa samverkan. I dag finns ett antal bredbandsnät som löper parallellt med varandra. Det är inte kostnadseffektivt, säger Sifs branschekonom Magnus Kjellsson.
Dessutom vill Sif att regeringen drar igång ett nationellt profilprojekt, exempelvis inom trådlös kommunikation, som stärker Sveriges varumärke som IT-nation.
Ytterligare ett förslag är att 3G-operatörerna åläggs att distribuera nyhetsmaterial från public serviceföretagen.
- Det skulle ge fart åt utvecklingen. Det är dags för operatörerna att visa att de vill få igång 3G-marknaden, säger Magnus Kjellsson.
Brist på IT-kompetens hotar i framtiden, hävdar Sif vidare och föreslår att man ska skapa en modell där IT-folk erbjuds platser som står outnyttjade på högskolorna.
Liksom tidigare kräver Sif också att regeringen ska försöka få den nya EU-myndigheten för IT-säkerhet placerad i Sverige.
- Den här myndigheten borde prioriteras. IT-säkerheten är en viktig och växande fråga. Här måste regeringen vara tydligare, säger Magnus Kjellsson som anser att den nya EU-myndigheten skulle stärka Sveriges IT-position ytterligare.

NIKLAS HALLSTEDT

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.