Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

SIF-nej till nya a-kasseregler

Publicerad

SIF-nej till nya a-kasseregler

Över 600 kronor varje månad. Så mycket skulle många arbetslösa förlora om a-kasseutredningens förslag blev verklighet. Utredningen vill nämligen att alla ersättningar ska samordnas. Pengar från bland annat Trygghetsrådet ska ge sänkt a-kassa.

Det spelar ingen roll om man har tecknat en privat försäkring eller får pengar från Trygghetsrådet. A-kasseutredningen föreslår att alla ersättningar ska samordnas med pengarna från a-kassan. Under de första hundra dagarna av arbetslösheten ska den arbetslöse få ut som mest 80 procent av sin tidigare lön. Därefter är det 72,5 procent som gäller för den som haft en månadsinkomst på 17 600 kronor eller mer.
Helt oacceptabelt, anser SIF om förslaget och pekar bland annat på att de pengar som Trygghetsrådet betalar ut ursprungligen kommer från medlemmarna.
Ersättning från Trygghetsrådet, som ägs av SAF och PTK, kan den få som har fyllt 40 år, varit anställd i 5 år och blir uppsagd på grund av arbetsbrist. En vanligt ersättningsnivå ligger på runt 75 procent av lönen. Skulle ersättningsnivån sänkas till 72,5 procent innebär det 625 kronor i månaden för den som tjänar 25 000 kronor.
- Det som parterna på arbetsmarknaden har kommit överens om är inget som staten ska lägga sig i. Detsamma gäller privata försäkringar. Det är upp till mig som privatperson vad jag vill lägga pengarna på, säger Inger Lyngå på SIF:s arbetsmarknadsenhet.
Skulle a-kasseutredningens förslag bli verklighet innebär det sannolikt slutet för de privata försäkringsalternativ som finns eller är på väg att startas. Bland annat ligger SACO i startgroparna för att dra igång en sådan. Enligt planerna ska försäkringen ge 80 procent av nettolönen i ett år för inkomster upp till 40 000 kronor.

NIKLAS HALLSTEDT
© siftidningen 2000

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.