Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Sif hjälper ryskt fack bli tuffare

Sedan planekonomin ersatts med en marknadsekonomi har de ryska fackens roll förändrats. Genom ett flerårigt projekt hoppas Sif kunna hjälpa till med omstöpningen och rekrytering av fler medlemmar.
Publicerad
- De har en väldigt låg anslutning. Organisationsgraden ligger på maximalt tjugo procent, säger projektledaren Ulrika Berggren på Sif Dalarna.
I Ryssland finns ett fackförbund på varje arbetsplats, som fungerar som våra klubbar. De binds samman i federationer, som fungerar som våra fackförbund.
Innan planekonomin kollapsade i Ryssland kunde personalchefen vara fackordförande och facket sköta dagis, semesteranläggningar, ordna fram biljetter till teaterföreställningar och liknande.
När man nu ska fungera som arbetsgivarens motpart behövs förebilder.
Sedan Sifs internationella enhet tagit initiativ till projektet ordnas nu årligen en slags grundkurs för ryska fackliga företrädare inom "federationen för försvarsindustrier" med dess ordförande Yury Sokolov.
I höstas var Ulrika Berggren i i St Petersburg och höll ett seminarium för ett tjugotal ryssar.
Nyligen kom de till Dalarna för ett veckolångt studiebesök där ett möte med Sifklubbarna på Outokompu i Avesta och ABB i Ludvika ingick.
- De får lära om hur Sif är organiserat och vad vi erbjuder våra medlemmar liksom hur den svenska arbetslagstiftningen fungerar. Vårt socialförsäkringssystem är de också väldigt intresserade av, säger Ulrika Berggren.
Längre fram i vår återvänder hon till St Petersburg för ett nytt seminarium där hon planerar att prata mer om rekrytering av medlemmar.
- De har samma problem som vi har här; att få fram nyttan med facket, säger Ulrika Berggren.
- De har också problem med att teckna kollektivavtal eftersom det bildats många små aktiebolag som byter ägare ofta vilket gör att de ofta inte vet vem de ska förhandla med.

ANITA TÄPP

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.