Sanningen bakom kompetenslyftet:
Sämre stöd till småföretagen

Regeringens miljarder till kompetensutveckling kan bli en besvikelse. Åtminstone i de mindre företagen, där stödet i själva verket försämras.

– Småföretagen får mindre stöd än under de gångna åren, säger SIF:s förre utredningschef Olle Hammarström, som ingått i utredningen bakom kompetenspengarna.
I vårbudgeten gjorde regeringen stort nummer av sitt förslag. 2,4 miljarder på tre år ska äntligen få fart på företagens insatser för att höja de anställdas kompetens.
400 miljoner år 2000 och 1 miljard vardera de följande två åren ska riktas till hela arbetsmarknaden och finansieras inom ramen för Europeiska socialfondens nya mål 3. Hälften ska komma från socialfonden och hälften från staten.
Beskedet i vårbudgeten applåderades och fick stort genomslag. SIF:s ordförande Mari-Ann Krantz såg det som ett genombrott för kompetensutvecklingen.
– Även om jag tycker att denna stimulans kunde kommit tidigare och att summorna kunde varit högre så gläds jag åt att det nu görs en rejäl satsning på kompetensutveckling, sa hon bl a och såg det som ett exempel på att samtalen med näringsministern i den s k tillväxtgruppen varit framgångsrika.
Konsulten Olle Hammarström, som arbetat med utredningen bakom förslaget, är inte imponerad.
– Det är ett genombrott för ett generellt system, visst. Men stödet, subventionsgraden, blir så låg att det knappast får någon stor betydelse. Det bidde en tumme, säger Olle Hammarström som tycker att regeringen politiskt "kokat soppa på en spik".
– Företagen kommer säkert att utnyttja pengarna. Men det är tveksamt om det stimulerar till ökade insatser.
Utformningen av stödet är ännu inte klar. Det som skisseras är en rätt för företagen att dra av kompetenshöjande insatser från arbetsgivaravgiften.
Stöd till kompetensutveckling är inget nytt. De senaste fem åren har Sverige haft 6,5 miljarder till EU:s mål 3 och 4. Huvuddelen har gått till insatser mot arbetslöshet. Men 1,5 miljarder har riktats till företag med färre än 50 anställda, för att förnya arbetsorganisationen och höja de anställdas kompetens.
– Det har varit först till kvarn. Men det har absolut gett mer pengar till de mindre företagen än vad det nya kommer att ge, säger Olle Hammarström, som också befarar att kvalitén kommer att urholkas.
Han pekar på att gamla mål 4 ställde tuffa krav på kompetensplaner och att företagen ofta hade stöd av externa konsulter. I det nya är det facket ensam, som står som garant.
– Jag misstror inte facken. Men när arbetsgivaren kommer med ett papper som ska skrivas på är det lätt att hamna i en utpressningssituation. Mycket kan komma att betecknas som "kompetensutveckling".
Innan pengarna är i hamn återstår förhandlingar med EU. En ny utredning ska under sommaren jobba fram underlag för det s k programdokumentet, som regeringen sänder in till Bryssel. Utredningen leds av Jaan Kolk, förbundsdirektör på Teaterförbundet.

TOMMY ZETTERWALL © siftidningen 1999