Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Samarbete ska lyfta bioteknikforskning i Storstockholm

Publicerad

SIF-ekonom:
Samarbete ska lyfta bioteknikforskning i Storstockholm

Uppsala-Stockholm-Södertälje. Den treenigheten skulle kunna bli en framgångshistoria för svensk bioteknik - om samarbetet förbättrades. Det anser Lennart Nyström, ekonom på SIF:s Stockholmsavdelning.


I höst ska en arbetsgrupp från SIF, Industrifacket och CF att lägga fram förslag till hur läkemedelsforskningen ska förmås att bli kvar i Sverige.
Men redan nu har Lennart Nyström konkreta förslag på hur både bioteknikforskning och – företagande ska få ett lyft i Stockholmstrakten. Det gäller bland annat att utnyttja fördelen av att det finns tre stora forskningscentra inom några mils avstånd från varandra: Karolinska institutet i Solna, Uppsala Campus och Novums forskningspark i Huddinge. Men också kompetens inom de stora läkemedelsföretagen, Pharmacia och AstraZeneca.
- Precis som Lund - Köpenhamn borde regionen samordna sina resurser och marknadsföra sig gemensamt för att få företagen att se möjligheterna.
Men samarbete är inte nog. Det behövs pengar också.
- I USA ger staten tio gånger mer per capita till medicinsk forskning än i Sverige. Det är en oerhörd satsning som vi inte på något vis matchar. En stor del av den svenska forskningen står företagen för, om de lämnar landet är det inte mycket kvar, säger Lennart Nyström som vill se ökade statliga forskningsanslag, både till att bygga ut de centra som redan finns och att öka chanserna till "avknoppningar" från de stora företagen.
- Avsätt en stor pott statliga pengar för företagsforskare så att de kan bilda personliga forskarteam men också kommersialisera sina produkter.
Det brådskar, storföretagens forskning lämnar Sverige och i höst läggs forskningspropositionen.
- Ska vi vara med, ska vi gå ut nu, säger Lennart Nyström som anser att facket har en viktig roll i processen.
- Vi kan öppna företagets ögon och uppmuntra medlemmarna att våga satsa.

NIKLAS HALLSTEDT © siftidningen 2000

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.