Försäkringskassorna har i år nära en miljard kronor att anslå till rehabiliteringsinsatser. Men under fyra av de fem senaste åren har försäkringskassorna inte gjort av med de anslagna pengarna.
Känt är att rehabilitering är mer framgångsrik om den sätts in tidigt. Ändå anser var tredje långtidssjukskriven att väntetiden är för lång, enligt Riksförsäkringsverket.
Rehabiliteringen hanteras inte effektivt av försäkringskassorna konstaterar Riksrevisionen. Konsekvensen blir att sjukskrivna behandlas olika. Skälet är oklarheter i lagen om det är arbetsgivaren eller försäkringskassan som har kostnadsansvaret. Riksförsäkringsverkets tolkning är dock att arbetsgivaren har ansvaret. Men försäkringskassorna saknar riktlinjer. Detta har gjort att handläggarens förhandlingsförmåga blir avgörande och olika praxis utarbetats. En är att högre krav har ställts på större arbetsgivare. En annan är att kostnaderna för aktiva åtgärder fördelas lika. Nackdelen med detta är enligt handläggare att risk finns för att det billigaste alternativet väljs, att små arbetsgivare inte kan betala och att arbetsgivare kommer att ställa högre krav på dokumenterad sjukdomshistoria vid anställning.
Riksrevisionen föreslår en översyn av lagen om allmän försäkring för att klargöra gränsdragningen mellan försäkringskassa och arbetsgivare, tydligare mål för likabehandling och riktlinjer för handläggarens agerande gentemot arbetsgivaren.
CHRISTINA SWAHN
Känt är att rehabilitering är mer framgångsrik om den sätts in tidigt. Ändå anser var tredje långtidssjukskriven att väntetiden är för lång, enligt Riksförsäkringsverket.
Rehabiliteringen hanteras inte effektivt av försäkringskassorna konstaterar Riksrevisionen. Konsekvensen blir att sjukskrivna behandlas olika. Skälet är oklarheter i lagen om det är arbetsgivaren eller försäkringskassan som har kostnadsansvaret. Riksförsäkringsverkets tolkning är dock att arbetsgivaren har ansvaret. Men försäkringskassorna saknar riktlinjer. Detta har gjort att handläggarens förhandlingsförmåga blir avgörande och olika praxis utarbetats. En är att högre krav har ställts på större arbetsgivare. En annan är att kostnaderna för aktiva åtgärder fördelas lika. Nackdelen med detta är enligt handläggare att risk finns för att det billigaste alternativet väljs, att små arbetsgivare inte kan betala och att arbetsgivare kommer att ställa högre krav på dokumenterad sjukdomshistoria vid anställning.
Riksrevisionen föreslår en översyn av lagen om allmän försäkring för att klargöra gränsdragningen mellan försäkringskassa och arbetsgivare, tydligare mål för likabehandling och riktlinjer för handläggarens agerande gentemot arbetsgivaren.
CHRISTINA SWAHN
