Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Reklam för miljoner

Unionen kommer att satsa 40 miljoner kronor på reklam de kommande två åren.
Reklamkampanjen som pågår just nu, i dagstidningar och på reklampelare, kostar enbart den elva miljoner.
Ola Rennstam Publicerad

40 miljoner har budgeterats under 2008 och 2009 för att få ut budskapet om Unionens existens. Hur mycket som i själva verket kommer att läggas på reklam under de två åren får framtiden visa.

- Jag kan inte i dag säga vad vi kommer att landa på för vi har inte lagt upp någon plan för hur vi ska annonsera framöver. Det kan bli så att vi bara använder 25 miljoner, men det kan också landa på att vi 2009 behöver tänja budgeten. Om vi exempelvis väljer att satsa på tv-reklam, vilket jag dock inte tror att vi kommer att göra, säger lanseringsansvarig Kjell Johnson.

Den stora reklamkampanjen som just nu pågår runt om i landet kommer att kosta 11 miljoner kronor. Unionen har annonserat i 110 dagstidningar och på otaliga reklampelare sedan årsskiftet. Kampanjen avslutas under vecka tre och går då in i en ny fas med annonser på ett antal större internetsajter fram till slutet av februari.

Under nästa vecka kommer kampanjen att utvärderas med en så kallad effektmätning, det vill säga intervjuer om och hur allmänheten uppfattat reklamen.

- Syftet med den här kampanjen har egentligen bara varit att få ut budskapet att nu har Unionen bildats, den säger egentligen inte så mycket mer, säger Kjell Johnson.

- De spontana reaktionerna har överlag varit positiva. Själva utformningen, med budskapet att två blir en och greppet med delade annonser, har uppfattats som spännande och annorlunda, men inte svårbegripligt. Unionen har uppmärksammats väldigt mycket, det har inte bara varit reklamen utan vi har även fått stor redaktionell uppmärksamhet.

Under året kommer det även att ske regional annonsering, en kostnad som inte är inräknad i budgeten.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.