Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Regeringens kompetenslyft: Småföretag har inte mycket att hämta

Publicerad

Regeringens kompetensmiljarder:
Småföretag har inte mycket att hämta

Småföretagen kan inte få mer än några tusen och de stora som mest 400 000 kronor i stöd för att höja de anställdas kompetens. Längre räcker inte pengarna, enligt regeringens utredare Jaan Kolk.

Utredningen om hur regeringens 2,4 miljarder i kompetenspengar fördelas ska presenteras 11 september. Förslaget lär bli en besvikelse för många.
SIF:s förre utredningschef Olle Hammarström har varnat för att regeringens satsning blir en försämring för småföretagen.
- De små får mindre stöd än under de gångna åren, hävdade Hammarström i siftidningen strax före sommaren.
I vårbudgeten gjorde regeringen stort nummer av sitt förslag. 2,4 miljarder på tre år skulle äntligen få fart på företagens insatser för att höja anställdas kompetens. 400 miljoner år 2000 och 1 miljard vardera de följande två åren riktas till hela arbetsmarknaden och finansieras inom ramen för Europeiska socialfondens nya mål 3.
Beskedet i vårbudgeten applåderades. SIF:s ordförande Mari-Ann Krantz såg det som ett genombrott.
Konsulten Olle Hammarström var inte imponerad.
- Det är ett genombrott för ett generellt system, visst. Men stödet, subventionsgraden, blir så låg att det knappast får någon stor betydelse, sa Hammarström, som tyckte att regeringen politiskt "kokat soppa på en spik".
Stöd till kompetensutveckling är inget nytt. De senaste fem åren har Sverige haft 6,5 miljarder till EU:s mål 3 och mål 4. Det mesta har gått till insatser mot arbetslöshet. Men 1,5 miljarder har riktats till företag med färre än 50 anställda, för att förnya arbetsorganisation och höja de anställdas kompetens.
- Det var först till kvarn. Men det har absolut gett mer pengar till de mindre företagen än vad det nya kommer att ge.
Under sommaren har Jaan Kolk, förbundsdirektör på Teaterförbundet, arbetat med utformningen av stödet.
Blir det en försämring för småföretagen?

- Den gamla stödnivån, halva utbildningskostnaden, är inte möjlig i ett system som gäller alla. Det räcker inte pengarna till. Jag tror ändå att det kan vara en viktig stimulans.
Vilket stöd föreslår du?

- Vi diskuterar ett stöd som motsvarar 20 procent av kostnaden för bruttolönen de dagar en kompetenshöjning pågår. Det blir ett tak för stödet satt i procent av den totala lönesumman (troligen 1 procent), dock max 400 000 kronor per företag.
Är det tillräckligt?

- Jag har mina ramar. Tanken har aldrig varit att staten ska ta över företagens ansvar. Begränsningarna kan kanske uppfattas som orättvisa i riktigt små företag eller storföretagens filialer.
Om man räknar in lönebikostnader sänks den 20-procentiga ersättningsnivån till 14 procent. Kostnader för lärare, lokaler, studiemateriel mm ger inte rätt till statligt stöd.

TOMMY ZETTERWALL © siftidningen 1999

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.