- Det är ett steg i rätt riktning men om en student ska ha en hyfsad levnadsstandard räknar vi med att det skulle behövas en höjning med minst 900 kronor, säger han.
Sju av tio studenter på universitet och högskolor har studiemedel för att klara sin försörjning.
En vanlig student utan tilläggslån får ut cirka 7 850 kronor i månaden. När mat, hyra och räkningar är betalda finns inte mycket kvar att leva för. Därför föreslår alliansregeringen att studiemedlen höjs från den 1 januari 2010, skriver utbildningsminister Jan Björklund (fp) och högskole- och forskningsminister Tobias Krantz (fp) på DN debatt på måndagen.
Regeringens förslag är tänkt i två steg. Det första steget utgör en höjning av studiemedlet. Det andra en höjning av fribeloppet, den lönesumma studenten får arbeta ihop under året utan att studiemedlen krymps.
- Det ska inte straffa sig att jobba under studietiden så det förslaget står vi absolut bakom. Men däremot får det inte sända fel signaler. Vi vill inte att studenterna känner att de måste jobba för att fribeloppet höjs, säger Klas- Herman Lundgren och får medhåll av TRIAs verksamhetschef Lisa Nyberg.
- Det är bra att man äntligen ser över systemet. Men vi hade nog önskat att extra krut lades på studiemedlet istället för fribeloppet.
Kostnaderna för den studiemedelsreform som nu presenteras kommer troligtvis att ligga på 200 miljoner kronor. Den största delen kommer att finansieras av expeditionsavgifter och påminnelseavgifter för studenter som inte längre studerar.
