Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Rätten till privatliv på jobbet

Alla har rätt till en privat sfär också på jobbet. Det är lika självklart som att du måste ha lunchuppehåll, fikarast och tid att gå på toa.
Publicerad
Flera internationella konventioner tar upp skyddet av den personliga integriteten, till exempel FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna.
Europakonventionen och den svenska regeringsformen gör det också. Men där är det framför allt offentliga arbetsplatser som avses. Personuppgiftslagen PUL ger ett visst skydd. Endast myndigheter får behandla uppgifter om anställdas lagöverträdelser. Ändå kräver en del arbetsgivare intyg ur brottsregistret av dem som söker jobb.
Facket har kommit fram till att det egentligen inte finns något skydd för den personliga integriteten för anställda och arbetssökande på den privata arbetsmarknaden. En statlig utredning från 2002 gick spårlöst förbi. EU har frågan i någon skrivbordslåda. Enligt Arbetsdomstolen ska arbetsgivarens behov av kontroll vägas mot den enskildes intresse av integritet. Praxis från AD visar att kontrollbehovet tillåts utgöra norm i arbetslivet.
Kontroll som syftar till att hindra olycksfall eller avslöja brottslig verksamhet ifrågasätts nog av ganska få. Det kan gälla drogtester eller sökning efter barnporr i datorer vid misstanke om brott. Att avlyssna och spela in samtal hos medarbetare på callcenters är naturligtvis integritetskränkande men försvaras ibland med att kunderna kräver det.
Som Siftidningen berättade i höstas (nr 8/05) finns det programvaror som chefen kan använda för att spionera på medarbetarna. Programmet registrerar allt som medarbetaren gör vid datorn, från hur snabbt och ofta tangenterna trycks ner till vad e-posten innehåller. Vem vill utsättas för en sån kontroll?
Sif ska nu arbeta för en reglering av personskyddet i arbetslivet. Skyddet ska inte gå att avtala bort genom enskilt samtycke. Privat e-post ska som huvudregel inte få läsas av arbetsgivaren. Alla elektroniska spår som loggas på datorn ska också vara skyddade från intrång. Ett principiellt förbud bör gälla för arbetsgivaren att avkräva personuppgifter om eventuella brott.
Personlighetstester vid nyanställning ska vara motiverade och tillförlitliga och endast få utföras av utbildad personal. Drogtester bör begränsas till anställda med speciella arbetsuppgifter.
Sif vill också införa ett samlat förbud mot kränkande frågor vid rekrytering. Ingen ska behöva ställas inför frågor om graviditet, planer på att bilda familj, sexuell läggning, religiös eller politisk uppfattning eller om man är med i facket.
för att alla ska omfattas bör regleringen ske genom lag - inte kollektivavtal - menar Sif. Men lagen behöver kunna branschanpassas av parterna där det finns kollektivavtal.
Det kan bli en tuff match att stärka den privata sfären i arbetslivet när buggningsminister Thomas Bodström vill krympa alla medborgares privatliv för att förebygga brott. Till och med läkarmottagningar och tidningsredaktioner ska avlyssnas i detta "ädla" syfte. Kontrollhysterin drabbar samhällets alla sektorer.
BJÖRN ÖIJER

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.