kollega.se logotyp
Sök
Arkiv

PTK-chefen förstår kritiken mot pensionsavtalet

Publicerad

PTK-chefen förstår kritiken
mot pensionsavtalet

- Det är förståeligt att pensionärerna reagerar mot att merparten av SPP:s överskottskapital ska gå till företagen. Fördelningen kan ifrågasättas.
Det säger K-G Skoog, chef för Privattjänstemannakartellen, PTK.

Pensionerade tjänstemän tycker att de får en liten andel (hittills 6 miljarder kronor) och företagen för stor andel (46 miljarder kronor) av överskottskapitalet som bildats inom ITP-systemet.
- Fördelningen avgjordes inte av PTK, vi blev inte ens tillfrågade. Det var bolagsstyrelsen i SPP som beslutade om fördelningen. Frågan bör ställas till fackets representanter i SPP-styrelsen, säger K-G Skoog.
- Jag har själv undrat varför så mycket gick till företagen. Men det hade varit värre om pengarna hade betalats ut direkt till företagen. Nu måste de ändå kommma överens med det lokala facket.
Det kräver starka klubbar?
- Ja, med stöd från sina förbund. Vi ska försöka samordna det stödet.
Av de 12 miljarder som SPP-styrelsen överlät till PTK och SAF ska 2,5 miljarder användas till höjda pensioner och 3,6 miljarder läggs i en särskild fond "för pensioneringsändamål". Varför har ni inte gjort upp om de återstående 6 miljarderna?
- Vi tror att de kan behövas för att kompensera vissa pensionärer vid övergången till det nya ITP-systemet.
Varför kunde inte SPP:s överskottspengar användas till att höja pensionerna?
- Visst skulle man kunna göra så, men SPP följer strikt det nuvarande ITP-avtalet, som ju anger hur stora pensionsförmånerna ska vara.
Men pensionskapitalet har ju bildats genom att löntagarna avstått löneutrymme?
- Visst har man avstått från lön för att få avtal om tilläggspension. Men avtalet anger hur stor andel av lönen man ska få i pension. Det står inget om hur höga avgifterna ska vara.
Har SPP tagit ut för höga avgifter av företagen?
- Ja, det kan man säga att man gjort, samtidigt som avkastningen varit hög och inflationen låg.

DAG BREMBERG © siftidningen 1999

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.

Läs även