Prisas för civilkurage

Carl-Erik Andersson, 75, som arbetade i 38 år på SAAB får SIF:s stipendium för civilkurage, som i år delas ut för första gången.

"Carl-Erik Andersson agerade både i sin yrkesroll och i företagsnämnden med envishet, mod och engagemang under sin tid på SAAB bland annat för förbättrad trafiksäkerhet. Motståndet han mötte ledde till att han tvingades lämna företaget. Han har ändå som pensionär oförtrutet fortsatt med opinionsbildande insatser för hälsa, miljö, trafiksäkerhet och yrkesetik.", heter det i motiveringen.
Hej Carl-Erik, stör jag?
- Nej, inte alls, jag satte bara potatis, hoppas det inte blir min sista.
Vilken var din reaktion när du hörde att du skulle få priset?
- Ambivalent.
Hurså?
- Det är en lång historia. Bland annat på grund av att jag sedan jag blev pensionär mött ett enormt ointresse och arrogans från diverse institutioner när jag har försökt bli av med den kunskap jag skaffat till ett högt pris.
Känns priset som en upprättelse?
- Nja, jag har fått upprättelse genom skadestånd, landstinget och genom AMF. Jag är oerhört privilegierad, jag har fått mycket hjälp. Jag är inte bitter, ingen rättshaverist.
Var det värt det?
- Jag måste få lite betänketid… Hade du frågat min hustru hade du fått ett snabbt svar – nej. … Jag ångrar inget. Om det är något jag ska kritiseras för är det min lojalitet till SAAB.
Du har kämpat för trafiksäkerhet, har den blivit bättre?
- Trafiksäkerheten är otroligt eftersatt. Det har varit en besinningslös utveckling av kraften i en bil sedan jag började som konstruktör 1951. Det handlar om manliga behov av häftiga upplevelser i trafiken. Det är särintressen som styr bilindustrin i dag, intressen som går på tvärs med Agenda 21, Nollvisionen och jämställdhetssträvanden.
Du har även kämpat för meddelarfrihet för privattjänstemän, men inte heller där har vi väl sett någon förbättring?
- Nej, tvärtom, det har blivit sämre. Vi får se vad den här utmärkelsen ger och hur mycket jag orkar.

LINDA SVENSSON © siftidningen 1999