IF Metalls avtal med arbetsgivarna har kallats ett svek mot medlemmarna. Men det är inte ett rent lönesänkningsavtal, som ibland anförts. I stället handlar det i huvudsak om ett avtal som gör det möjligt för arbetsgivarna att korta arbetstiden, med motsvarande löneavdrag. Avtalet är inte unikt. I till exempel Tyskland, som har drabbats hårt av den ekonomiska krisen, i synnerhet inom fordonsindustrin, är permitteringar en av de första åtgärder som vidtas när ett företag måste dra ned på kostnaderna.

Europafackets utredningsinstitut har sammanställt en rapport över hur det ser ut i några olika länder, baserat på mediers beskrivning av läget.

I Tyskland är det till exempel vanligt med lokala avtal som gör det möjligt att bland annat minska arbetstiden, utnyttja tidbanker och även sänka lönen. Ett annat vanligt förekommande instrument är permitteringar. Enligt tysk lag kan företag permittera personal, det vill säga behålla hela styrkan i rullorna men utan något arbete att utföra, och bara behöva betala en viss del av lönekostnaden. Resten står tyska staten för.

I Belgien har krisen föranlett att man nu ser över skatter för vissa branscher och planerar att höja a-kasseersättningen. I Nederländerna får anställda på företag som permitterar 75 procent av lönen de första två månaderna och 70 procent därefter genom staten.

Också i Frankrike är det vanligt med permitteringar där arbetsgivaren och staten delar på lönekostnaden. I Frankrike, där fordonsindustrin står för tio procent av sysselsättningen, har regeringen dessutom satsat stora pengar på ett stimulanspaket där bilindustrin står i fokus.

Jyrki Raina, generalsekreterare för Industrianställda i Norden, IN, anser att den svenska regeringen hittills visat prov på "häpnadsväckande passivitet".

- Vi har väldigt aktiva regeringar, även borgerliga, i de flesta länder utom Sverige. Man satsar på jobbstimulans, utbildning och infrastruktur. I princip de åtgärder som svenska fackföreningar har efterlyst.

Bortsett från det stödpaket på 28 miljarder kronor, av vilka inte en krona hittills har betalats ut, har den svenska regeringen inte velat stödja den krisdrabbade fordonsindustrin. Ofta med hänvisning till EU:s konkurrensregler.

- Det är skitprat helt enkelt. Andra regeringar ger stöd, säger Jyrki Raina.