Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Permitteringar vardagsmat i Europa

I Sverige diskuteras flitigt lönesänkningars vara eller inte vara. I Tyskland, Frankrike och Belgien är permitteringar med statligt stöd för inkomstbortfall en vanlig åtgärd.
Linda Svensson Publicerad

IF Metalls avtal med arbetsgivarna har kallats ett svek mot medlemmarna. Men det är inte ett rent lönesänkningsavtal, som ibland anförts. I stället handlar det i huvudsak om ett avtal som gör det möjligt för arbetsgivarna att korta arbetstiden, med motsvarande löneavdrag. Avtalet är inte unikt. I till exempel Tyskland, som har drabbats hårt av den ekonomiska krisen, i synnerhet inom fordonsindustrin, är permitteringar en av de första åtgärder som vidtas när ett företag måste dra ned på kostnaderna.

Europafackets utredningsinstitut har sammanställt en rapport över hur det ser ut i några olika länder, baserat på mediers beskrivning av läget.

I Tyskland är det till exempel vanligt med lokala avtal som gör det möjligt att bland annat minska arbetstiden, utnyttja tidbanker och även sänka lönen. Ett annat vanligt förekommande instrument är permitteringar. Enligt tysk lag kan företag permittera personal, det vill säga behålla hela styrkan i rullorna men utan något arbete att utföra, och bara behöva betala en viss del av lönekostnaden. Resten står tyska staten för.

I Belgien har krisen föranlett att man nu ser över skatter för vissa branscher och planerar att höja a-kasseersättningen. I Nederländerna får anställda på företag som permitterar 75 procent av lönen de första två månaderna och 70 procent därefter genom staten.

Också i Frankrike är det vanligt med permitteringar där arbetsgivaren och staten delar på lönekostnaden. I Frankrike, där fordonsindustrin står för tio procent av sysselsättningen, har regeringen dessutom satsat stora pengar på ett stimulanspaket där bilindustrin står i fokus.

Jyrki Raina, generalsekreterare för Industrianställda i Norden, IN, anser att den svenska regeringen hittills visat prov på "häpnadsväckande passivitet".

- Vi har väldigt aktiva regeringar, även borgerliga, i de flesta länder utom Sverige. Man satsar på jobbstimulans, utbildning och infrastruktur. I princip de åtgärder som svenska fackföreningar har efterlyst.

Bortsett från det stödpaket på 28 miljarder kronor, av vilka inte en krona hittills har betalats ut, har den svenska regeringen inte velat stödja den krisdrabbade fordonsindustrin. Ofta med hänvisning till EU:s konkurrensregler.

- Det är skitprat helt enkelt. Andra regeringar ger stöd, säger Jyrki Raina.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.