Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Nya förslaget till jämställdhetslag räcker inte

Publicerad

"Nya förslaget till jämställdhetslag räcker inte"

Idag presenterades ett förslag till nya hårdare regler mot könsdiskriminering på arbetsmarknaden.
- Det är bra att lagen skärps, men den blir inte tillräckligt hård, säger SIFs ordförande Mari-Ann Krantz.

I flera år har arbetsdomstolens tidigare chef Hans Stark arbetat med förslaget till en ny jämställdhetslag. Syftet med den nya lagen är att förbättra kvinnornas villkor på arbetsmarknaden. Förslaget har tre huvudpunkter:
1, Löneskillnaderna mellan kvinnor och män ska minska. Varje år kartläggs lönerna på en arbetsplats och enligt det nya förslaget måste löneskillnaderna nu också analyseras.
2, Det ska bli svårare för en arbetsgivare att avspisa kvinnor som söker jobb. När en kvalificerad kvinna inte blir kallad till anställningsintervju är det könsdiskriminering.
3, Det ska bli lättare att få gehör för könsdiskriminering i en rättegång. Fakta som gör att det går att anta att det förekommit könsdiskriminering ska räcka.
En annan nyhet är att de fackliga organisationernas ställning stärks genom att de får driva mål i jämställdhetsnämnden. Hittills har bara JämO haft en sådan rätt.
Mari-Ann Krantz och andra fackliga företrädare är mest kritiska mot att facket inte föreslås få tillgång till uppgifter om alla anställdas löner. Idag finns inte denna rätt inom den privata sektorn.
- Lönekartläggningen borde göras gemensamt av facket och arbetsgivaren. Då krävs det att de har tillgång till samma underlag, säger Mari-Ann Krantz.
TCO och LO kräver i en debattartikel som kommenterar förslaget ett nationellt handlingsprogram även på andra områden än arbetslivet för att uppnå en verklig och bestående jämställdhet mellan könen.

JOHANNA JOHNSSON © siftidningen 1999

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.