Ny studie om arbetslösas hälsa

Att de som har arbete mår bättre än arbetslösa är ingen nyhet. Men orsakerna kan vara flera. Sociologiforskaren Mattias Strandh konstaterar i en rapport att välmåendet ökar med en ökad grad av förutsägbarhet i tillvaron.

Forskare vid Umeå universitet har i fem år arbetat med ett jätteprojekt om arbetslösa och deras situation. I en undersökning 1996 intervjuades 3500 arbetslösa. En uppföljning drygt ett år senare undersökte hur hälsan hos de som lämnat arbetslösheten förändrats.
60 procent av de intervjuade hade lämnat arbetslösheten för bland annat arbete, studier och föräldraledighet.
Forskarna har kunnat ta fram tre huvudfaktorer till hur arbetslösa mår; ekonomi, arbetsorientering (arbetets psykosociala värde) och osäkerhetsfaktorn. Den som inte har kontroll över sin framtid mår dåligt.
- Arbetslöshet är ett tillstånd som är menat att vara tidsbegränsat. Om den var det vore den inget problem. Men arbetslösheten är för många en permanent tillfällighet, säger Mattias Strandh.
De i undersökningen som gått från arbetslöshet till fast arbete mådde absolut bäst, därefter följde de som fått tillfälligt arbete eller startat eget.
Arbetslösa som deltog i Kunskapslyftet, exempelvis på Komvux, mådde inte nämnvärt bättre än innan, medan arbetslösa som började på universitet ökade sitt välbefinnande betydligt.
- Frågan är vilken trygghet din nya status ger. Komvux-kurser är oftast korta och förbättrar inte dina möjligheter på arbetsmarknaden direkt, utan skapar snarare förutsättningar för vidare studier. De ger sällan resurser att kontrollera livet.
Äldre arbetslösa som har pensionen att se fram emot mår mycket bättre än yngre arbetslösa. Personer som blir sjukskrivna mår dock mycket sämre.
- Då har du inte ens kontroll över din egen kropp för sjutton. Det måste vara riktigt illa.
Mattias Strandh och hans kollegor på institutionen för sociologi har upptäckt att hälsanhos arbetslösa påverkas av vilket bidragssystem man tillhör. Personer med a-kassa mår bättre än de med kas och socialbidrag. Även här kan man utläsa att ett visst mått av kontroll spelar stor roll.
- Det visar att a-kassan fungerar. Den är förutsägbar såtillvida att du vet att du har pengar. Men skillnaderna ökar mellan olika grupper. Vi har ett system som bygger på att du har arbetat. Den konstruktionen slår ut vissa grupper, tror Strandh.
Han menar att vikten av hur bidragssystemet ser ut ökar.
- Om vi har arbetslösa som kommer att vara arbetslösa en tid måste vi se till att de har ett visst mått av förutsägbarhet. Man talar om individuella program med planer för hur man ska öka sin kompetens och sitt kunnande, det tror jag är bra.

LINDA SVENSSON © siftidningen 1999