Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Niomiljarderssatsning ska rädda jobben

Kunskap är nyckelordet i den så kallade framtidsgruppens förslag för att stärka den svenska industrin.
Publicerad
I gruppen har både näringslivstoppar och fackföreningsfolk, däribland Sifs ordförande Mari-Ann Krantz, funnits med. Gruppen, ledd av industrimannen Carl Bennet och Metallordförande Göran Johnsson, anser att 1,8 miljarder kronor per år bör investeras framförallt i kunskaps- och kompetensbyggande. Staten ska stå för en miljard, och industrin och institutioner för resten.
- Kunskap är Sveriges största konkurrensfaktor. Skapar vi inte en kunskapsmiljö flyttar industrin någon annanstans, säger Carl Bennet.
- Vi menar att det här måste göras. Annars kommer satsningen på industriell verksamhet ske på andra platser i världen.
Enligt Göran Johnsson är statsminister Persson positiv.
- Jag har den uppfattningen att staten ska göra vad den kan för att få fram slantarna. Annars skulle signalen vara att det inte är viktigt att företagen investerar i Sverige.
En stor del av summan, fem miljarder ska läggas på att skapa ett nytt innovationssystem som gör att goda idéer och kunskap tas till vara. I det bygget är Industriella Utvecklingscentra en viktig del för att stärka de mindre företagens produktutveckling. Innovationspolitiken föreslås läggas i en beredning direkt under statsministern.
Andra förslag är satsningar inom branscher som design, fordonsindustrin, läkemedelindustrin och biotekniken. På utbildningsområdet vill framtidsgruppen bland annat att alla ska ha möjlighet till ett basår på högskolan. Man föreslår vidare nya vägar för kompetensutveckling, validering av yrkesverksammas kunskaper och försök att öka intresset för naturvetenskap och teknik.
- Jag är nöjd, jag fick med mina hjärtefrågor. Kompetensutveckling i alla dess former är grundbulten om industrin ska leva vidare, säger Mari-Ann Krantz.
I sitt förslag listar Framtidsgruppen också ett antal andra frågor av betydelse för tillväxten som de inte behandlat, där finns infrastrukturen, energiförsörjningen, behovet av regelförändringar och skatterna. Anledningen till att de valt att inte gå in på det senare är helt enkel att man insåg att det inte gick att komma överens inom gruppen. Nu nöjer man sig med att konstatera att beskattningen av företagande inte bör "väsentligt avvika" från den som gäller i konkurrentländerna.

NIKLAS HALLSTEDT



Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.