Neddragningar att vänta i MoDo-SCA
När SCA och MoDo slår ihop sina finpappersdivisioner får bolaget får det etablerade namnet MoDo Paper. Tillsammans har de båda företagen en överkapacitet man måste råda bot på.
I Silverdalen i Småland ligger en av MoDo Papers finpapperdivisioner. De tillverkar bestruket papper för till exempel broschyrer.
- Vi vet ingenting om vad som kommer att hända, vi vet inte mer än ni eftersom vi bara har fått veta det som stod i pressmeddelandet. Det är den nya styrelsen som ska forma organisationen, säger Ann Jönsson SIF-ordförande på Silverdalen.
Det har sagts att en del av de besparingar man kan göra tacka vare sammanslagningen är personalneddragningar.
- Vi kan ju inte ha dubbla organisationer inom marknad och forskning, så det kommer att bli förändringar. Vad som händer i Silverdalen vet vi inte, men vi lever inte i en skyddad värld.
Att något skulle hända var man medveten om. Det har spekulerats en längre tid vilka konstellationer som skulle kunna tänkas. Förvåningen var därför inte särskilt stor när planerna på ett samgående mellan SCA och MoDo tillkännagavs förra veckan.
På SCA:s finpappersbruk Wifsta utanför Sundsvall tycker man att det är skönt att spekulationerna nu är över.
- Men vi vet egentligen inte mer än för två veckor sedan, säger SIF-klubbens ordförande Lars Moström.
- Jag säger inte att folk inte är oroade, det är klart att de är bekymrade. Det som folk funderar mest över är de sociala förmånerna vi har haft i SCA. Men vi har fått utfästelser om att ingen ska få det sämre i det nya bolaget.
Det nya MoDo Paper får 6000 anställda och blir Europas tredje största finpappersföretag. Huvudkontoret ska ligga i Stockholm. I höst ska EU säga sitt om affären.
- Det är ingen negativ nyhet för oss, även om media slår an på personalneddragningarna. Det hade det kunnat bli ändå, kanske ännu större om man inte hade gjort en sådan här affär. Klart är att det blir förändringar, men det är för tidigt att säga om det är förbättringar eller försämringar, säger Lars Moström.
LINDA SVENSSON © siftidningen 1999
