Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Missnöje på ABB med nya avtalet

Tjänstemännen på ABB i Ludvika anser att nivåerna i det nyligen överenskomna verkstadsavtalet är för låga.
Publicerad
- Våra medlemmar tycker att vi gav oss för lätt. Vi hade i princip flaggat för strejk, säger Nils-Olof Olsson, Sifklubbens ordförande.
Liksom sina kollegor i Västerås blev sifarna i Ludvika utan pengar vid löneöversynen förra året.
- Det är för jävligt. Metallarna misstrodde arbetsgivaren och kvantifierade översynen i sitt avtal. Vi litade på ABB och hoppades att vi kanske skulle få lite mer. I stället fick vi ingenting.
Sifklubben planerade att driva fallet till Arbetsdomstolen, men förbundet centralt gjorde bedömningen att det inte skulle gå att vinna. I Västerås kunde lönenämnden som kopplades in inte enas, och ärendet gick tillbaka till parterna med en rekommendation att hitta en gemensam lönestruktur.
I det nya avtalet med Teknikföretagen är formuleringen om översynen densamma som tidigare.
- Jag hade hoppats att våra problem skulle ge vägledning. Nu kan arbetsgivaren godtyckligt säga att översynen gett noll, säger Nils-Olof Olsson.
Flera medlemmar anser att tjänstemannaavtalet är sämre än det som metallarna har.
- Totalt sett har vi kanske mer än andra grupper. Men vi är ett vertikalt förbund, så det finns stora grupper som får väldigt lite.
Till skillnad från förra året råder det i år inte lönestopp på ABB. Tjänstemännen i Ludvika vill genom översynen kompensera sig för det de förlorade förra året.
Enligt Thord Wedin, Sifklubbens ordförande på ABB i Västerås och förhandlingsdelegat för Sif, är det nya avtalet det bästa man kunde åstadkomma.
- En konflikt hade blivit omöjlig. Flera avtal var redan träffade och de hade satt märket. Jag ska erkänna att jag är orolig för ABB:s skull. De attityder vi har fått från ABB hittills är inte bra. Nu gäller det att vi lokalt går igenom avtalet och använder texterna, inte bara siffrorna.

LINDA SVENSSON

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.