Männen behåller makten i industrin
I de svenska industriföretagens styrelser syns fortfarande nästan bara slipsar.
Kvinnor har visserligen blivit fler i år, men de utgör endast 3 procent av ledamöterna.
Siftidningens granskning av styrelserna i de större svenska industriföretagen visar en kompakt mansvärld. Könsdiskrimineringen består, trots att det kvinnliga inslaget i bolagsstyrelserna ökat klart, från 1 procent 1997 och 2 procent i fjol. Om utvecklingen fortsätter i samma takt dröjer det till år 2046 innan kvinnorna kommer ikapp.
Tidningen har kontrollerat 812 styrelseledamöter i 70 företag med industriell inriktning (där det alltså bör finnas SIF-medlemmar). Undantagna är handelsföretag, banker och försäkringsbolag.
I de privatägda bolagen har vi funnit att 16 av 524 styrelseplatser besatts med kvinnor vid årets stämmor. Några kvinnor sitter i flera styrelser, exempelvis Peggy Bruzelius och Maria Lilja.
I fyra fall har kvinnorna endast fått förtroende som suppleanter (ersättare). Det gäller bland andra Gerd Parkander som varit supplant i Strålfors ända sedan 1955.
Facket är betydligt bättre på att plocka fram kvinnor. Av de styrelseledamöter som utsetts att representera arbetstagarna är 17 procent kvinnor. De allra flesta av dessa kommer från SIF eller CF, medan Metall, Industrifacket och Pappers domineras av män.
I de statligt ägda industriföretagen utgör kvinnliga styrelseledamöter 30 procent. De är alltså tio gånger vanligare än i privata företag. Samhall och AssiDomän är stora föredömen.
DAG BREMBERG © siftidningen 1999
Fotnot: I börsnoterade bolag inom alla branscher är andelen kvinnliga ledamöter 5,2 procent, enligt Dagens Nyheter.