Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Många sätt att jävlas med visslare
Individuell lönesättning är en av de finaste gåvor de onda makthavarna fått. Det konstaterade Lennart Lundquist, professor i statsvetenskap på ett seminarium om varför så få törs avslöja missförhållanden på arbetsplatsen.
Trots tjusiga lagar om yttrandefrihet, tryckfrihet, offentlighet och öppenhet är det inte alls särskilt listigt att blåsa i visselpipan. Det visade Lennart Lundquist med all tydlighet när han gav några synpunkter om whistleblowing på Transparency International i Sveriges seminarium i samband med utdelningen av årets visselpipa. Arbetsgivarna har allehanda metoder att jävlas med en visslare - alltså någon som öppet gått ut och påpekat missförhållanden i en organisation.
- För att begränsa yttrandefriheten finns av makten påhittade etikettsregler, som till exempel att man inte får prata om redan fattade beslut, att man inte får kritisera kollegor och chefer inför andra och att kritik kan äventyra den psykosociala arbetsmiljön. Det sista är mycket vanligt nu, sade Lennart Lundqvist, som menar att öppenhet är själva grundbulten i demokratin och fungerar inte öppenheten, fungerar inget annat.
Och skulle inte de påhittade etikettsreglerna stoppa en eventuell visslare så finns det ytterligare sätt att begränsa yttrandefriheten genom organisatorisk manipulering.
- Med individuell lönesättning kan en arbetsgivare jävlas med en whistleblower i decennier, sade Lennart Lundquist.
Andra exempel på organisatorisk manipulering är låg anställningstrygghet, att köpa ut kritiska personer, bolagisering och privatisering samt att personer svartlistas för evig tid. Visslarprocessen slutar alltid med att den onde makthavaren straffar den gode medborgaren och att den onde makthavaren fortsätter oförtrutet och kan få en framgångsrik karriär, menar Lennart Lundqvist.
- För att spåra korruption krävs ökad öppenhet och jag är övertygad om att korruption förekommer överallt, inte bara i Göteborg. Men det gäller bara att få tag i whistleblowers.
Fakta
Transparency International grundades 1993 av Peter Eigen som genom sitt jobb för Världsbanken sett de skador som korruption orsakar samhället. TI i Sverige är en oberoende frivilligorganisation som bedriver bred opinionsbildning mot korruption och för ökad transparens i såväl offentlig som privat sektor.
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd
I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.
Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.
Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll.
Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.
Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.
Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.
Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.
