Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Män förlorar mer än kvinnor på att vara hemma med barn

En man som är hemma med barn får lägre löneökningar än kollegorna. En kvinna som är hemma förlorar så gott som ingenting. Det visar en rapport från regeringen.
Publicerad
När männen tar barnledigt tolkas det som ointresse för att göra karriär. När kvinnorna är hemma ses det däremot som helt normalt. Det är en möjlig förklaring till att männen förlorar mer som Finansdepartementet lyfter fram i en bilaga till sin långtidsutredning.
En man som är hemma ett år tappar nästan 7 procent av lönehöjningen. I genomsnitt tar dock männen bara ut 62 dagars föräldraledighet. Det innebär att de förlorar 1,2 procent av höjningen.
- Det är möjligt att arbetsgivaren lättare accepterar att kvinnor är hemma med barn och att de därför inte får en sämre löneutveckling, säger departementssekreteraren Fredrik Jansson, en av rapportförfattarna.
En annan orsak kan vara att kvinnorna ofta har sämre betalda jobb med små möjligheter till lönehöjningar.
I dag tar kvinnorna ut 85 procent av föräldraledigheten. Ur arbetsgivarens synvinkel kan det alltså verka rationellt att hellre anställa män än kvinnor i vissa yrken, enligt Fredrik Jansson.
- Om det är viktigt för produktionen och svårt att rekrytera kan det löna sig att rekrytera folk som kan vara närvarande. Då kan det finnas en anledning att välja en man.
Det i sin tur leder till en uppdelad arbetsmarknad, konstaterar rapportförfattarna.
- För att få en jämställd arbetsmarknad måste män och kvinnor uppfattas som lika av arbetsgivaren, då måste man ha ett instrument för att få föräldrar att dela lika på föräldraledigheten, säger Fredrik Jansson.
Att bara införa fler pappamånader lär inte vara en framkomlig väg. När pappamånaden infördes stannade papporna hemma i fem dagar mer med barnen, medan kvinnornas uttag minskade med 30 dagar.
- Man måste komplettera föräldraförsäkringen med något som gör att föräldrarna tar ut sina dagar. Det kan vara olika typer av ekonomiska incitament, kanske en bonusstruktur som uppmuntrar papporna att ta vid efter mamman, säger Fredrik Jansson.

NIKLAS HALLSTEDT

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.