Lönekrav hotar spräcka samarbetsavtal
SIF:s tyngsta branschdelegation, delegationen för verkstads- stål- och gruvindustrin, vill ha fyraprocentiga lönelyft. Sänks inte kravet riskerar industrifackens gemensamma plattform att spricka.
I plattformen talas det om 3,8 procent, en nivå som de övriga industrifacken - CF, Industrifacket, Metall, Pappers, Livs, Skogs&Trä redan slagit fast i sina avtalskrav. I siffran ingår en eventuell arbetstidsförkortning värderad till 0,8 procent.
Även en annan SIF-delegation, delegationen för massa- och pappersindustrin, går på samma linje. Kraven från verkstadsindustrin på fyra procent ställer till problem, enligt förhandlingsledningen.
- Vi måste försöka få en enhetlig linje i SIF, säger Lars-Bonny Ramstedt, SIF:s förhandlingschef.
På måndag ska ny diskussioner föras i delegationen, innan avtalskraven spikas av förbundsstyrelsen. Sannolikt skulle krav på 0,2 procent mer i löneökningar vara alltför svårsmälta för de övriga industrifacken.
Delegationen var dock inte enig i sitt krav. Två delegater reserverade sig och ansåg att SIF borde lägga sig på 3,8 procent. I en tredje reservation anser SIF:s avdelningsordförande i Mellannorrland Kenneth Lundgren att fyra procent är för lite och menar att 5,5 procent vore en skälig kostnadsram.
I övrigt är enigheten om avtalskraven stor inom SIF. Ett som man kommer att driva är kravet på föräldralön. Liksom CF vill SIF att företagen ska se till att anställda med årslöner över 7,5 basbelopp, ungefär 23 000 kronor i månaden, får 80 procent av lönen när de är barnlediga.
NIKLAS HALLSTEDT © siftidningen 2000