Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Lättare för diskriminerad att få rätt

Publicerad

Lättare för diskriminerad att få rätt

Skyddet mot diskriminering i arbetslivet har stärkts genom tre nya lagar. Det gäller etnisk diskriminering, diskriminering av funktionshindrade och diskriminering på grund av sexuell läggning.

Lagarna omfattar hela arbetsmarknaden och alla arbetstagare liksom alla arbetssökande. Förbudet mot diskriminering av arbetssökande gäller hela rekryteringsförfarandet oavsett om någon anställs eller ej.
Lagarna omfattar både direkt och indirekt diskriminering. Det senare kan exempelvis handla om krav på god svenska för vissa jobb.
Från Diskrimineringsombudsmannens (DO) sida ser man positivt på de nya lagarna, framförallt för att bevisbördan nu ändras.
- Förut skulle arbetstagaren visa arbetsgivarens avsikt att diskriminera. Nu behövs det inte längre, det räcker med att visa de objektiva kriterierna, säger Cafer Uzunel, handläggare på DO.
Ärenden som rört etnisk diskriminering har tidigare varit svåra att driva. Visserligen finns flera fall då arbetsgivaren betalat skadestånd efter förhandlingar, men i Arbetsdomstolen har än så länge inget mål av det här slaget avgjorts till den anställdes fördel.
De nya lagarna innebär också att arbetsgivaren blir skyldig att utreda och åtgärda trakasserier på arbetsplatsen. Enligt lagen blir det dessutom förbjudet med repressalier på grund av en anmälan om diskriminering.
Tre ombudsmän blir ansvariga för att lagarna följs: Ombudsmannen mot etnisk diskriminering, Handikappombudsmannen och den nyinrättade Ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell läggning.
Lagarna träder i kraft den 1 maj 1999.
Lillemor Gladh, förbundsekonom på SIF som tidigare arbetat med frågor om etnisk diskriminering, välkomnar den nya lagen.
- Den gamla lagen var väldigt tandlös, de här skärpningarna behövs.

NIKLAS HALLSTEDT © siftidningen 1999

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.