kollega.se logotyp
Sök
Arkiv

Låg tilltro till lokala löneförhandlingar

Publicerad

Låg tilltro till lokala löneförhandlingar

Sifarna har lägre tilltro till möjligheten att med fackets hjälp få löneökningar efter lokala förhandlingar än medlemmar i andra fackförbund. Samtidigt har SIF-medlemmarna en mer positiv bild av den hjälp facket kan ge vid en tvist med arbetsgivaren.

Det visar statistik från den undersökning som LO har låtit genomföra om löntagarnas inställning till fackförbunden.
Drygt 4 000 löntagare från runt om i landet har svarat på en mängd olika frågor. På några områden avviker sifarnas svar från övriga, i en negativ riktning.
- Färre SIF-medlemmar än övriga anser att de med hjälp av facket kan få löneökning vid lokala förhandlingar. (38 procent av sifarna, jämfört med 45 procent av samtliga.)
- Färre SIF-medlemmar än övriga anser att facket ger trygghet vid strejk eller lockout. (75 procent av sifarna, jämfört med 81 procent av samtliga.)
- Färre SIF-medlemmar än övriga tycker att medlemskapet ger möjlighet att påverka arbetsmiljön. (51 procent av sifarna, jämfört med 57 procent av övriga).
På andra områden har SIF-medlemmarna större tilltro till medlemskapets betydelse.
- Fler SIF-medlemmar än andra anser att medlemskapet i facket ger stöd och hjälp vid eventuell tvist med arbetsgivaren. (84 procent av sifarna, jämfört med 77 procent av övriga.)
- Fler SIF-medlemmar än övriga anser att medlemskapet ger stöd och hjälp vid hot om arbetslöshet. (75 procent av sifarna, jämfört med 70 procent av övriga.)
Gemensamt för medlemmarna i alla fackförbund är att de tillfrågades tilltro till den hjälp de får av facket har minskat sedan slutet av 80-talet.

Stöd för det lokala
Undersökningen visar också att andelen SIF-medlemmar som tycker att facket lokalt ska ha mer att säga till om har ökat kraftigt sedan 1988, från 30 till 44 procent.
Andelen SIF-medlemmar som tycker att jämställdhet är en viktig facklig fråga har också ökat sedan 1988, från 88 till 95 procent.
På samma sätt har andelen medlemmar som tycker att det är viktigt att bekämpa arbetslösheten ökat, från 79 till 92 procent.

MAGNUS A JACOBSSON © siftidningen 1999

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.

Läs även