Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Lag garanterar inflytande i Europabolag

I höst kan bolag med verksamhet i minst två länder bilda europabolag. En ny lag ska se till att det bästa arbetstagarinflytandet behålls. Men avtal som är sämre kan träffas.
Publicerad
Ett svenskt aktiebolag som har verksamhet i flera EES-länder kan från den 8 oktober bilda ett europabolag, även kallat SE-bolag, societas europaea. Europabolaget kan själv välja i vilket land det ska ha sitt säte. Den nya lag som riksdagen beslutat om ska garantera arbetstagarinflytandet. Principen är att det största inflytandet som finns i något av de bolag som bildar europabolaget ska överföras till det nya. Ett europeiskt arbetstagarråd ska inrättas i varje bolag. Men avtal som ger sämre inflytande än det som redan finns kan också träffas. Det kräver dock en kvalificerad majoritet bland arbetstagarna i förhandlingsdelegationen.
För den svenska verksamheten i europabolagen gäller den svenska arbetsrättsliga lagstiftningen som lagen om medbestämmande.
- Gränsöverskridande frågor regleras av europabolaget, säger PTK:s förbundsjurist Eva-Helena Kling.
Däremot gäller inte lagen om styrelserepresentation. Skälet är att den nya bolagsformen ger arbetstagarna andra möjligheter till representation i styrande organ, vars former kan variera beroende på land.
- Syftet är att skapa något så likvärdigt som möjligt. Det är en sammanjämkning av regler för att hitta en lösning för arbetstagarinflytandet, säger Eva-Helena Kling.
Hur de anställdas platser i bolagsorganen ska fördelas geografiskt regleras i lagen som ger svenska fack möjlighet att utse de svenska ledamöterna.
Att inflytandet är reglerat är en förutsättning för att bolaget ska bildas, kommer man inte överens gäller lagen. Det innebär skyldighet för företaget att informera och samråda med de anställda.

CHRISTINA SWAHN

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.