Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Kriget om dig

Även om arbetsgivaren ibland kan ge sken av att du mest är en börda, är du värdefull för företaget. Det blir allt vanligare att anställda får skriva under på att inte stjäla med sig kollegor när de slutar, samtidigt som företag erbjuder tipspengar till den som lyckas locka över duktiga medarbetare.
Johanna Rovira Publicerad

Att du är en tillgång för företaget kanske inte visar sig vid löneförhandlingen, men låt dig inte luras av chefens likgiltiga uppsyn. Du kanske inte är helt oersättlig, men det skulle bli minst sagt besvärligt för företaget om du tog ditt pick och pack och försvann. Medvetna arbetsgivare ruvar girigt över sina anställda - det visar inte minst de värvningsklausuler eller värvningsförbud som börjar dyka upp i anställningskontakten.

Värvningförbudet innebär att en anställd förbinder sig att varken direkt eller indirekt försöka övertala sina kollegor att följa med över till en ny arbetsgivare. Förbudet att locka med sig före detta arbetskamrater kan gälla upp till ett år efter det att man själv slutat. Värvningsförbudet gäller vanligtvis också företagets kunder som ska lämnas i fred på samma premisser som kollegorna. 

Enligt Lag&Avtal har värvningsförbudet mer eller mindre helt ersatt konkurrensklausuler i anställningskontrakten, men medlemsrådgivarna på Unionen Direkt menar att värvningsförbud snarare brukar finnas med som en paragraf i konkurrensklausulen.

- Vi har sett en hel del av de här värvningsförbuden när medlemmar skickar in sina anställningsavtal för granskning hos oss, säger Philippe Fernström, medlemsrådgivare på Unionen Direkt.

- Vi påpekar alltid att det bästa är att försöka få bort alla sådana här klausuler, men hittills har vi inte stött på något fall där arbetsgivaren har försökt åberopa en värvningsklausul. Det är konkurrensklausulerna som vållar problem.

Unionens jurister bekräftar att det förekommer problem med konkurrensklausuler, men de har ännu inte haft några ärenden där det blivit tvist om en värvningsklausul. Magnus Bäckström, förbundsjurist, är tveksam till om en värvningsklausul kan ha någon effekt i praktiken:   

- Typiskt sett ska alla avtal hållas, men jag vet inte hur det skulle kunna vara möjligt för en arbetsgivare att bevisa att du aktivt förmått en kollega att säga upp sig för att ta anställning hos din nya arbetsgivare.

- Vi är generellt emot alla klausuler som skapar inlåsningseffekter, och anser att det gynnar alla parter om man kan ta med sig sina erfarenheter till sin nya arbetsgivare. Sedan är det en annan sak om man beter sig illojalt och till exempel värvar kunder, det kan jag förstå att man som arbetsgivare vill skydda sig mot.

Samtidigt som allt fler fjättras av klausuler, uppmuntrar många arbetsgivare sin personal att stjäla duktiga medarbetare. På ÅF AB får till exempel anställda mellan 10 000 och 20 000 om deras tips om en kompetent person leder till en anställning på ÅF.

- Det förekommer inte permanent, men i vissa perioder när man har svårt att rekrytera tar man hjälp av personalen och erbjuder tipspengar, säger Jonas Hasselhuhn, klubbordförande på ÅF, som själv aldrig lyckats få tipspengar, men inte ser något fel med metoden.

- Rekrytering är kostsamt och tidskrävande och inom vårt avtalsområde med kompetenstäta tjänster är det ganska vanligt med tipspengar.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.