Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Krav på kompensation för minskad ITP-pension

Den ändrade beräkningsgrunden för tjänstepensionen ITP ger krympande pensioner. Därför kräver PTK övergångsregler som ska kompensera dem som fyllt 55 år.
Publicerad
- Både jag och Mari-Ann Krantz (PTK:s ordförande) har framfört till Svenskt Näringsliv att vi måste få en öppning i frågan, säger Lars-Bonny Ramstedt, PTK:s förhandlingsledare.
Bakgrunden är att ITP-systemet har anpassat sig till det allmänna pensionssystemet. Det basbelopp som har en avgörande betydelse för hur mycket man får i tjänstepension har ändrats. Numera styrs basbeloppet inte av inflationen, utan av löneutvecklingen. Eftersom reallöneutvecklingen varit god blir följden en försämring för de flesta av de blivande ITP-pensionärerna. Det kan handla om flera hundra kronor i månaden för dem som är drygt 60. För yngre grupper kan effekterna bli ännu större. Utifrån vissa förutsättningar kan dagens 40-åringar förlora 3 000 kronor i månaden.
De övergångsregler som PTK nu är ute efter att få igenom skulle gälla för dem som i dag är runt 55 och äldre. Exakt hur kompensationen skulle fungera är inte klart.
- Teoretiskt ska det statliga pensionssystemet fylla upp så att de inte förlorar. I praktiken blir det ett problem att nå upp till de nivåer som krävs, säger Lars-Bonny Ramstedt.
De yngre grupperna kan däremot inte räkna med kompensation.
- Det här är det som är överblickbart, det går att räkna fram, säger Lars-Bonny Ramstedt som påpekar att pensionsutfallet för de yngre är ovisst. Den ovannämnda förlusten för dagens 40-åringar beror på vilka antaganden man gör.
- Då antar man att reallöneutvecklingen fortsätter på det här viset. Det vet vi inte.
Lars-Bonny Ramstedt ser ingen risk för att kompensationskraven skulle ge Svenskt Näringsliv vind i seglen i sina försök att få igenom ett helt premiebaserat ITP-system.
- Min bedömning är att de sakerna inte har med varandra att göra. Jag har svårt att tro att Svenskt Näringsliv säger upp avtal och tar en konflikt för att försämra pensionsvillkoren.

NIKLAS HALLSTEDT

Läs mer: Ingen "pensionschock"

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.