Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

"Kräv lön från första dagen"

Räcker det med muntligt anställningsavtal och hur viktigt är det med kollektivavtal? Ja, vad är det som gäller egentligen? Ann Bohman, ombudsman på Unionen i Umeå, ger svar.
Petra Rendik Publicerad 25 april 2013, kl 10:02

Många unga sommarjobbare är av naturliga skäl rookies när det kommer till arbetslivet. Så för att de där jobbveckorna ska bli så bra och lärorika som möjligt kan det underlätta att ha lite koll på sina rättigheter och skyldigheter. Här får du Ann Bohmans svar på några vanliga frågor i sommarjobbstider.

Min arbetsgivare påstår att det räcker med ett muntligt anställningsavtal. Stämmer det?

- Nej, det räcker inte, du ska ha ett skriftligt anställningsavtal om du ska arbeta mer än tre veckor. I avtalet ska både ditt och arbetsgivarens namn stå liksom adress och vilken dag du börjar. Det ska finnas en kort beskrivning av dina arbetsuppgifter och vad du är anställd som, till exempel tekniker. Vilken dag jobbet slutar ska också finnas med. Vilken lön du får och hur länge du ska jobba per dag eller vecka ska stå i avtalet. Finns det kollektivavtal ska det stå vilket avtal som gäller för dig.

Hur ska jag veta vilken lön jag kan begära?

- Kontakta Unionen direkt där du kan få hjälp med lönerådgivning. De har tillgång till statistik och har bra koll på läget när det gäller löner.

Chefen vill att jag ska provjobba gratis en vecka. Ska jag gå med på det?

- Det finns ingen anledning till att du ska arbeta gratis. Kräv lön från första dagen och be om ett skriftligt anställningsavtal där det står vad du får i lön.

Är det verkligen viktigt att företaget jag ska sommarjobba på har kollektivavtal?

- Om företaget har kollektivavtal är arbetsgivaren med på att följa det som står i avtalet. Det talar om att du ska ha betalt om du arbetar längre än den vanliga arbetstiden. Det kallas för övertidsersättning, men det finns många fler regler i kollektivavtalet som du har nytta av i ditt arbete. Ett företag som inte har kollektivavtal kan vara okej. Fråga om de betalar lön om du arbetar övertid och kräv att få ett skrivet anställningsavtal

Har jag rätt till lunch och andra pauser?

- Du har rätt till lunch och den ska vara minst en halvtimme. Under lunchen har du inte betalt och du kan gå från arbetsplatsen. Arbetstidslagen säger att du ska ha rast efter fem timmars arbete. Det vanligaste är att arbeta fyra timmar och sedan ha lunchrast. Många företag har också fikapauser under dagen.  

Arbetsgivaren kan inte lova att jag får lön den 25:e varje månad.  Hur ska jag tänka kring det?

- Det är bra om du ser till att det står i ditt anställningsavtal när lönen ska betalas ut. Om du inte får lön det datum som står i avtalet hör du av dig till facket.

Kan arbetsgivaren ändra mitt schema, till exempel ta ifrån mig lovade pass?

- Arbetsgivaren kan ändra ditt schema men då ska du få veta det två veckor innan ändringen. Om du har gjort upp om att arbeta 40 timmar per vecka ska du ha betalt för den tiden. Även om de tar bort ett pass och du arbetar till exempel 34 timmar.

Jag har rättigheter men vilka är mina skyldigheter på jobbet?

- Du är skyldig att utföra det arbete som ni kommit överens om och att vara på plats under den dit som sagts.

Om jag misstänker att arbetsgivaren inte är schyst, hur kollar jag upp det och vem kan hjälpa mig?

- Du kan alltid ringa till ditt fackförbund. Hos oss på Unionen kontaktar du Unionen Direkt, där få du hjälp.

Fakta

Har du fler frågor?

Kontakta ditt fackförbund eller gå in på http://www.sommarjobbsexpert.se/

Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.