Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Krantz skeptisk till löntagarägd bank

Publicerad

Krantz skeptisk till löntagarägd bank

Folksams planer att starta bank har ännu inte fått klartecken från den fackliga tjänstemannarörelsen. Hittills har främst LO visat intresse. SIF-ordföranden Marie-Ann Krantz anser att andra är bättre lämpade att driva banker.

Tankarna på en löntagarägd bank har fått ny aktualitet sen SE-banken gick ihop med Föreningssparbanken. Den sammanslagna svenska storbanken innebär minskad konkurrens och en löntagarägd bank skulle kunna ge kunderna lägre avgifter och högre räntor.
Enligt Folksam skulle en vanlig familj tjäna cirka två hundra kronor i månaden på att byta till Folksambanken. Under fjolårets tre första kvartal tjänade de fyra största bankerna 10 miljarder på enbart avgifter på sina tjänster.
Det förslag som Folksams styrelse diskuterat innebär att man inte öppnar några bankkontor. Kunderna ska huvudsakligen sköta sina affärer via telefon, Internet och bankomater. Vissa bankärenden ska också kunna utföras på till exempel OK/Q8:as bensinstationer.
Men förslaget förutsätter att LO och TCO aktivt engagerar sig för idén.
- Ställer inte LO och TCO upp på planerna lär de inte lyckas, säger Tore Andersson, vd på Folksam.
LO har visat ett ökande intresse för Folksambanken. Och även TCO:s ordförande Sture Nordh säger att tanken på en löntagarägd bank är spännande.
- Det finns en stark irritation över bland annat bankernas avgifter. Men det måste bli ett trovärdigt helhetsalternativ om det ska lyckas, säger han.
- Bankkunder är svårrörliga, och ska de ta steget till en helt ny bank måste den ha fokus på de vanliga löntagarna med villkor som är avsevärt bättre än de banker som redan finns.
Folksambanken har inte ännu varit på dagordningen för TCO:s styrelse. Sture Nordh säger att den antagligen kommer upp inom de närmaste månaderna, men först sen det finns ett helhetsförslag.
Flera SIF-kongresser har behandlat motioner med krav på en löntagarägd bank, många av dem har gällt en SIF-ägd bank. De har alla avslagits. SIF-ordföranden Marie-Ann Krantz finner inte att sakförhållandena i grunden förändrats. Inte minst gäller detta det stora kapital som måste skjutas till för att bilda en ny stor bank.
- Det medför oerhörda risker, säger hon.
- Jag tror fortfarande att det finns andra som är bättre lämpade att driva bank än de fackliga organisationerna. Skomakare bliv vid din läst gäller nog fortfarande, säger Marie-Ann Krantz.

GUNNAR HÄGG © siftidningen 2001

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.