Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Kortare arbetstid för hälften av sifarna

Publicerad

Kortare arbetstid för hälften av sifarna

Ungefär hälften av SIF-arbetsplatserna har valt kortare arbetstid framför högre lön. Det visar en undersökning av hur löneavtalet 1998 har tillämpats.

I avtalsrörelsen förra året var kortare arbetstid en av SIFs prioriterade frågor, tillsammans med löner och kompetensutveckling.
De allra flesta avtal som SIF skrev under gör det möjligt att förkorta arbetstiden genom överenskommelser på företagen. En del branschavtal var tvingande och andra mer flexibla. De anställda måste oftast avstå från en del av löneutrymmet för att få kortare arbetstid.
- De avstår oftast från mellan en och en halv och två procent i löneökning på tre år. För det får de motsvarande tre eller fyra dagars extra ledighet, säger Bo Hallberg.
Han har för förbundets räkning gjort en enkätundersökning för att ta reda på hur många som valt kortare arbetstid framför högre lön. Ungefär 2000 klubbar och arbetsplatsombud svarade. Knappt hälften av dem hade valt arbetstidsförkortning.
- På större företag är det vanligare med arbetstidsförkortning än på mindre. Det beror förmodligen på att fackklubbarna där är starkare och har bättre resurser att sätta sig in i frågan, säger Bo Hallberg.
- Och inom avtalsområden med starkare skrivningar om arbetstidsförkortning blir det av naturliga skäl fler företag som har genomfört det.
I vissa fall är det möjligt att individuellt välja mellan arbetstidsförkortning, pension eller kontantersättning. Då har de allra flesta valt kortare arbetstid. Bara två procent väljer extra pension. Nio procent vill ha pengarna.

JOHANNA JOHNSSON © siftidningen 1999  

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.