Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Konst och tragedier förbättrade ledarskapet

Cheferna fick bättre förmåga att känna empati och hantera okända eller stressfyllda situationer. Nej, det är inte effekter av en vanlig ledarskapsutbildning, utan nya resultat i det omtalade Schibbolet-projektet, då chefer utsattes för ett konstnärligt experiment.
Helena Munther Publicerad

Nu har medarbetarnas bedömning av cheferna analyserats tillsammans med psykologiska tester. Medarbetarna anser att de chefer som genomgått Schibbolet-programmet blivit mer ansvarstagande beslutsfattare, och testerna visar att de fått en bättre förmåga att uppfatta sig själva och omvärlden.

Det hela började 2007. Ledarskapsforskaren Julia Romanowska, vid Karolinska Institutet, hade annonserat om en gratis ledarutbildning, där hon i annonsen nämnde risken för obehagliga inslag. Blodtester skulle göras. Många nappade och totalt kom 50 chefer som delades in i två grupper. Den ena fick gå en konventionell och modern utbildning där upplägget och innehållet var bekant med verktyg och tips på hur man kan hantera medarbetare i olika situationer. Den andra gruppen hamnade i Romanowskas händer, i ett experiment de aldrig kunnat föreställa sig.

Deltagarna fick inga förberedelser, ingen presentation, utan fick direkt börja lyssna på våldsam musik som varvades med citat av Kafka, Dostojevskij och fragment ur judinnan Etty Hillesums dagbok från tiden i Auschwitz.

Föreställningarna kallades Schibbolet och är komponerade av Julia Romanowska.

- Det var hopp och kast mellan olika känslor, oavslutade dialoger och snabba växlingar mellan ämnen som ondska, civilkurage, övergrepp, kärlek, värdighet, ensamhet och sådant som berör oss på djupet, förklarar Julia Romanowska.

Hon menar att man övar sig i medkänsla om man berörs av tragiska människoöden. Och bra ledarskap handlar bland annat om förmågan att leva sig in i andra människors livssituation och se konsekvenser av sina egna handlinar, menar hon. Därför ville hon undersöka om en konstbaserad ledarutbildning med upprivande inslag som speglar etiska problem och berör känslomässigt kunde ha effekt. Och det hade den.

I jämförelse med kontrollgruppen som genomgick den konventionella utbildningen fick Schibboletgruppen bättre resultat på alla områden.

Cheferna i den konventionella gruppen hade visserligen upplevt att de fått bättre självförtroende och kände sig stärkta i sin roll efter kursen. Men Schibbolet-gruppen upplevde något helt annat. De hade fått omvärdera sig själva, rannsaka sig och kände att de ville ta större ansvar, agera, vara modiga och våga ta ställning.

- Min tanke var att se om experimentet kunde öka beredskapen att möta det okända, det komplexa, det som är svårt att tolka, säger hon.

Hon har i många år arbetat med konventionella ledarskapsutbildningar, bland annat på Försvarshögskolan, men ville komma bort ifrån det ytliga förhållningssättet och den traditionella fokuseringen på sig själv som chef.

- Vanliga utbildningar handlar om "mina problem", men jag vill att utbildningar ska handla om att förstå "andras problem", komma ur sin självcentrering och se andra.

Därför gav hon sig ut i det okända. Och tog cheferna med sig.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.