Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Kön begränsar mer än vi tror

Helena Josefson har skrivit "Genus- hur påverkar det dig?", den första läroboken om genus och jämställdhet för grundskolan och gymnasiet. <br /><br />Hur kom du på den idén?<br />
Publicerad
Jag har engagerat mig i jämställdhetsfrågor länge och tycker att det går för långsamt med jämställdhetsarbetet; kvinnor tjänar fortfarande mindre än män och få män tar ut pappaledigt. Jag tror att lösningen ligger hos de yngre och att de ska börja fundera kring de här frågorna. Då borde det finnas en lärobok i ämnet, vilket det alltså inte gjorde. Så jag kontaktade bokförlaget Natur och Kultur som nappade på idéen.
Är det inte lite konstigt att det inte funnits en lärobok om genus tidigare?
Jo, det kan jag ju tycka. Man kan ju önskat att skolan skulle ha tagit initiativet och ropat efter en sån här lärobok. Dagens skolundervisning ska genomsyras av ett jämställdhetsperspektiv men jag tror att det inte alltid är så i verkligheten. Jag tycker att det borde finnas ett eget ämne på schemat som heter genus, i alla fall under en begränsad period innan man får in ett naturligt jämställdhetstänk.
Vad vill du uppnå med boken?
Jag vill både öka kunskapen om genus och få unga människor att reflektera kring kön. Jag sammanfattar forskning som finns på ett lättsamt sätt som ska locka till läsning. Med ökad kunskap kan unga börja ifrågasätta och tänka själva kring sina valmöjligheter. Som tjej eller kille lär vi oss vara på ett visst sätt, ofta omedvetet. De flesta tror att man har samma möjligheter, men kön begränsar mer än vad vi tror.
Något som var viktigt för mig var att det skulle finnas utrymme att skriva en bok som vänder sig lika mycket till killar som tjejer. För killar drabbas också negativt av genussystemet som till exempel att killar inte får visa att de känner smärta på samma sätt som tjejer.


Mer lika än olika


Äntligen kan jag rensa bokhyllan från "Män är från mars och kvinnor är från Venus" och andra tramsböcker som försöker hjälpa mig att förstå skillnaden mellan män och kvinnor. För enligt den amerikanska forskaren Janet Shibley Hyde är kvinnor och män mer lika än olika. Dessutom har vi alla möjligheter att förstå oss på varandra. Hon har sammanställt 46 studier från 1980-talet och framåt i en rapport i American Psychologist.
Män och kvinnor är lika varandra vad gäller bland annat kroppsspråk, ledarstil och inlärningsförmåga. Kvinnor är inte heller mer mjuka och omhändertagande än män i sin ledarstil.


Få mammor jobbar heltid


Andelen kvinnor som jobbar heltid minskar kraftigt efter föräldraledigheten. Männens arbetstid påverkas nästan inte alls. Det visar en ny undersökning från LO om föräldrar som fick sitt första barn under 2000-2001.
Före föräldraledigheten arbetade 75 procent av kvinnorna heltid mot 94 procent av männen. Efter föräldraledigheten jobbade endast 47 procent av kvinnorna heltid, motsvarande siffra för männen var 93 procent.
Undersökningen visar också att arbetarkvinnor arbetar heltid i betydligt lägre utsträckning än kvinnliga tjänstemän. Efter en tids föräldraledighet minskar skillnaden eftersom arbetstiden för kvinnliga tjänstemän minskar mycket.


Ja till mångfald - nej till islam


Svenskar är positiva till ett mångfaldssamhälle. Alla ska ha lika rättigheter oavsett var man är född. Men däremot är inställningen till islam i Sverige mer negativ. Det visar Integrationsverkets nya rapport Integrationsbarometer 2004 som är en återkommande studie om allmänhetens inställning till integration, mångfald och diskriminering.
Barometern visar på att allmänheten är starkt positiv till mångfald i befolkningen.
78 procent av de tillfrågade anser att det är "bra för Sverige att människor från olika kulturer blandas med varandra".
Inställningen till islam är inte lika positiv.
Många tycker att värderingar inom islam inte är förenliga med svenska värderingar. Fyra av tio är negativa till moskébyggande och 53 procent är emot att kvinnor bär slöja på arbetsplatsen. Sex av tio medger att de har dåliga kunskaper om islam.


Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.