Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

A-kassor sågar regeringsförslag

A-kassornas samorganisation, SO, är starkt kritisk till den avgiftsmodell som föreslås träda i kraft den 1 juli i år.
Linda Svensson Publicerad
Inger Lindström, a-kassan

Kopplingen mellan arbetslösheten i en a-kassa och avgiftens storlek kommer att bli tydligare om det system som regeringen föreslår införs. Varje a-kassa ska då betala en avgift till staten motsvarande 33 procent av den summa man varje månad betalar ut i ersättning till arbetslösa medlemmar. Problemet är att avgiften blir svår att förutse eftersom arbetslösheten kan variera.

- Det är en väldigt stor skillnad. Den avgift vi har i dag baseras på förra årets arbetslöshet. Regeringen har sagt att man vill ha en avgiftsmodell som är långsiktig och förutsägbar. Det här förslaget lever inte upp till det, säger Inger Lindström, föreståndare för Unionens a-kassa och vice ordförande i SO.

Tydligare koppling mellan arbetslöshet och avgift i a-kassorna kan öka skillnaderna i kostnad för medlemmarna.
De a-kassor som riskerar förlora medlemmar till andra, billigare kassor kan få svårt att överleva tror Inger Lindström. Liksom de som har höga kostnader för administration, som Fiskarnas a-kassa.
- De har redan i dag en väldigt hög avgift och en oerhört svår situation. Det kommer att bli fler kassor som får det oerhört svårt.

Lägst avgift har Akademikernas a-kassa, som vid årsskiftet sänkte till 170 kronor. Unionens a-kassa kostar 338 kronor i månaden.

Hur många som har valt att hoppa över till Akademikerna från Unionen vet inte Inger Lindström.
- Vi har haft ett stort medlemstapp, även om vi har klarat oss relativt väl jämfört med andra. Men hur stor andel som helt har försvunnit ur a-kassesystemet, och hur stor andel som har valt att gå till en annan kassa vet jag inte.

En annan fråga som SO lyfter är problemet med kostnaden för de medlemmar som inte betalar sin avgift. I dag kräver staten in den förhöjda finansieringsavgiften (från 1 juli kallad arbetslöshetsavgift) även för de som inte har betalat sin avgift under uppsägningstiden, tre månader. A-kassorna anser inte det rimligt att de betalande medlemmarna ska behöva stå för kostnaden, om den avhoppade medlemmen trots påtryckningar inte betalar.

- Från vår sida vill vi ha en ändring i lagen, så att man bara är medlem så länge man betalar, säger Inger Lindström.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.