Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Kartell bestämmer ingenjörslöner

Publicerad

Kartell bestämmer ingenjörslöner

Tio svenska storföretag har en överenskommelse som innebär att de inte lönemässigt konkurrerar om ingenjörer. Samarbetet har pågått i minst 20 år.

- Det har alltid funnits samverkan, det har vi vetat om. Det har varit samverkan om bland annat löner, industrins utveckling och annat som betraktas som viktigt. Men när det går över gränsen till kartelliknande form är det fel, säger Thord Wedin, SIF:s vice ordförande och klubbordförande på ABB i Västerås.
Enligt Dagens Industri ligger ingångslönerna hos företag som ABB, Electrolux, Ericsson, Volvo, Scania, Saab och Sandvik på mellan 18 000 och 19 000 kronor i månaden. Det kan jämföras med Telias dryga 21 000 i månaden.
- Jag tror inte att de nyutexaminerade ingenjörerna vet om att lönerna är samordnade genom denna kartell och därmed så låga. Därför är det inga problem att rekrytera personal, men man kanske har svårt att behålla dem. Jag har inga belägg för det, men det vore inte konstigt. Det är säkert därför företagen pratar om kompetensflykt, vilket de ju gör, säger Wedin.
Samarbetet kom till i en tid då den svenska marknaden var mer sluten. Möjligheterna att arbeta utomlands var mindre för de svenska ingenjörerna. Storföretagen enades om att inte locka till sig varandras arbetskraft med löften om högre lön.
- I dag är situationen en annan med öppna gränser, fri rörlighet av kapital, arbetskraft och varor. Vi vet att ingenjörslönerna i Sverige ligger tio tjugo procent lägre än i våra grannländer och på kontinenten. Det leder till ett negativt utflöde av ingenjörer, det vill säga fler lämnar Sverige för att arbeta utomlands än vad som kommer hit.
- Man biter sig själv i svansen tycker jag. Det är fel industripolitiskt och ett kortsiktigt vinsttänkande. De vill att våra ingenjörer ska ligga i spets, men de pratar emot sig själva. Svensk industri måste vara konkurrenskraftig, ledande vad gäller teknisk utveckling. Därför måste våra ingenjörer ha en internationellt konkurrenskraftig lön, säger Thord Wedin.

LINDA SVENSSON © siftidningen 1999

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.