Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Jobbgarantin för ungdomar sågas av LO:s ekonomer

Att låta ungdomar vänta i sex månader innan insatser sätts in på Arbetsförmedlingen är under all kritik konstaterar LO:s ekonomer i en nyutkommen rapport. Snabbare hjälp är av största vikt för att ungdomarna inte ska riskera att hamna i långvarig arbetslöshet.
Madeleine Danemo Publicerad 22 december 2009, kl 10:16

Jobbgarantin för ungdomar infaller först tre månader efter att de registrerat sig på Arbetsförmedlingen. I den första fasen av jobbgarantin som pågår i ytterligare tre månader så fokuseras det på vägledning och coachning. Efter den perioden så övergår ungdomarna i fas två där de ska erbjudas praktik eller utbildning. Av de inskrivna ungdomarna var det under september 2009 endast åtta procent som fick praktik eller utbildning.

- Jobbgarantin för ungdomar är inte ändamålsenlig. Det är en oerhörd brist att de ska skriva cv:n  och coachas under en sådan lång tid. Det viktigaste är att individanpassa och fånga upp riskgrupper vid första mötet hos Arbetsförmedlingen, säger Lena Westerlund, LO:s chefsekonom.

I rapporten som bygger på statistik från SCB framkommer det att en dryg tredjedel av alla arbetslösa ungdomar mellan 20-24 år saknar slutbetyg från gymnasiet. Det är denna grupp som har det tuffast på arbetsmarknaden och löper störst risk att hamna i långtidsarbetslöshet.

Studien visar även att många i ungdomsgrupperna står utanför a-kassan. 40 procent av de arbetslösa ungdomarna registreras aldrig som arbetssökande. Det medför att de inte heller har anledning att vända sig till Arbetsförmedlingen och kommer på så sätt inte in i trygghetssystemen. Lena Westerlund menar att det bland annat kan bero på de försämringar som gjorts i a-kassan samt de sanktioner som riktas mot ungdomarna. Kravet att antingen vara med i jobbgarantin eller stängas av från Arbetsförmedlingen medför att många väljer att inte gå med .

Ett annat skäl kan vara att studerandevillkoret har tagits bort, vilket medför att studerande inte erhåller den ersättning som de tidigare varit berättigade till efter avslutad utbildning och över lov.

 - Om man skulle återinföra studerandevillkoret så skulle fler unga gå med i arbetslöshetsförsäkringen och i och med det skulle de i en förlängning komma till arbetsförmedlingen för att få stöd till nytt jobb, säger Lena Westerlund.

- Det är en olycklig utveckling just nu att färre och färre ungdomar kommer till den statliga arbetsmarknadspolitiken.

Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.