Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Intensiva pensionsförhandlingar om premienivåerna

I morgon, den 19 april, inleds slutförhandlingen om ett nytt system för tjänstepensionen ITP. Men det betyder inte nödvändigtvis att förhandlingen går mot ett avgörande.<br />
Publicerad
Både hos fack och arbetsgivare finns förhoppningar om att lyckas komma överens under de närmaste dagarna. Kommer man inte överens finns risk för att arbetsgivarna säger upp det nuvarande avtalet, vilket i sin tur antagligen leder till att facket varslar om konflikt. En strejk anses kunna bryta ut tidigast i slutet av augusti.
Men enligt Svenskt Näringslivs pensionsexpert Hans Gidhagen är det inte alls säkert att avtalet sägs upp.
- Det får vi se då.
Och trots att det som nu inleds kallas för slutförhandling kan den mycket väl kan hålla på ett tag framöver.
- Det här innebär bara att vi har börjat slutförhandla, säger Hans Gidhagen.
Vad som framför allt återstår att komma överens om är premienivåerna i det nya systemet. Tidigare har den blivande pensionären varit garanterad en del av sin slutlön i pension, framöver ska arbetsgivaren i stället betala en premie som utgör en viss procent av lönen. De pengarna ska den anställde sedan själv få placera efter bästa förmåga. Enligt nyhetsbrevet Pensioner och Förmåner låg arbetsgivarnas utgångsbud på 4,1 procent av lönen upp till ett tak motsvarande 7,5 inkomstbasbelopp, cirka 330 000 kronor per år, och 25 procent på lönedelar över taket. De nivåerna kan jämföras med kostnaderna för det nuvarande ITP-systemet. 2002 låg snittkostnaden för 20 år tillbaka på 4,7 procent för inkomster under taket. För inkomster ovanför taket låg kostnaden på omkring 30 procent. Mycket talar dessutom för att den senare kostnaden stuckit i väg ytterligare de senaste åren i takt med att tjänstemännens löner ökat och allt fler hamnat ovanför taket.

NIKLAS HALLSTEDT

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.