kollega.se logotyp
Sök
Arkiv

Höjd a-kassa - ändå bara 65 procent i kompensation

Publicerad

Höjd a-kassa - ändå bara 65 procent i kompensation

Regeringen vill höja högsta ersättningen i a-kassan till 640 kronor under de första hundra dagarnas arbetslöshet. Det ger ändå inte mer än 65 procent i ersättningsnivå för en genomsnittlig sifare.

Taket, högsta dagpenningen, i a-kassan bör höjas från 580 till 640 kronor under de första hundra dagarna. Det föreslår a-kasseutredningen som i dag överlämnade sitt förslag till näringsministern. Björn Rosengren säger ja till höjningen "om den går att finansiera".
A-kassa utgår bara fem dagar i veckan. Den föreslagna högsta dagpenningen ger således 14 080 kronor före skatt och då enbart de fyra första månaderna.
- Höjningen innebära att endast den som haft en inkomst på upp till 17 600 kronor i månaden får 80 procent i kompensation. Drygt 65 procent av SIF:s medlemmar har en högre lön och väldigt många drabbas orimligt hårt ekonomiskt om de blir arbetslösa, säger SIF:s ordförande Mari-Ann Krantz.
SIF kräver en höjning av taket i arbetslöshetsförsäkringen till samma nivå som i sjukförsäkringen, d v s till 7,5 basbelopp. Det skulle innebära en dagpenning på cirka 835 kronor, eller 18 400 kronor brutto i månaden.
Mari-Ann Krantz är också starkt kritisk till att den föreslagna höjningen bara ska gälla i hundra dagar.
För en genomsnittlig manlig industritjänsteman (medellön 23 250 kronor i månaden) ger en dagpenning på 640 kronor en kompensation på 60 procent. För heltidsarbetande kvinnor (medellön 18 500) blir kompensationsnivån 76 procent. Efter de fyra första månaderna ska alltjämt 580 kronor gälla som högsta ersättning och kompensationsnivån sjunker då till 55 respektive 69 procent för den typiska manliga och kvinnliga sifaren.
"A-kassan är nedmonterad. Den 80-procentiga ersättningen är en myt. Legitimiteten hos systemet är i fara", säger Sture Nordh på dagens DN Debatt och i ett uttalande tillsammans med LO understryker han att a-kasseutredningens förslag är otillräckliga.
Utredningen föreslår också individuella handlingsplaner, s k sökkontrakt och tuffare tag för den som inte tar ett erbjudet jobb. Den som tackar nej får första gången sin ersättning nedsatt med 25 procent i 40 dagar. Andra gången blir det en halvering av ersättningen i 40 dagar och ett tredje nej föreslås leda till utförsäkring från a-kassan.

TOMMY ZETTERWALL © siftidningen 1999  

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.

Läs även