Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Högutbildade julshoppar först

När många just fått ordning på ekonomin efter semestern är det dags för nästa stora utgiftspost - julhandeln. Enligt Handelns utredningsinstitut blir den rekordstor i december igen. Och enligt en undersökning börjar många svenskar handla sina julklappar långt innan dess.
Anita Täpp Publicerad

Handelns utredningsinstitut spår att detaljhandeln kommer att omsätta nästan 65 miljarder kronor i december. Det innebär en ökning med tre procent jämfört med samma månad förra året.

Hur vi julhandlar har Master Card försökt ta reda på genom en undersökning bland 1 000 svenskar. Nästan var tredje uppger att de börjar handla sina julklappar flera månader i förväg och ju mer högutbildad man anser sig vara, desto tidigare börjar man shoppa.

Av samtliga tillfrågade är det i genomsnitt bara en av tio som planerar att spendera mer på julklappar i år än man gjorde förra året. Men bland de unga, mellan 15 och 29 år, tänker fler än var tredje att göra det. Hur mycket pengar man tänker lägga på julklappar tycks också variera beroende på var man bor. Mest generösa tycks smålänningar och kalmarbor vara, enligt undersökningen.

Sju av tio av alla tillfrågade uppger att de vill planera sina inköp. En tredjedel skriver julklappslistor. Men hur bra man sedan är på att följa dem varierar. Medan smålänningar följer sina listor slaviskt jämfört med riksgenomsnittet, föredrar framför allt skåningar att spontanshoppa.

Störst vilja att handla julklappar online finns, kanske inte helt oväntat, hos de yngsta, i gruppen 15 till 29 år. Och här är könsskillnaden stor. Medan 26 procent av de unga männen tänker handla klappar på nätet, planerar bara 11 procent av de unga kvinnorna att göra det.

Av samtliga tillfrågade uppger nästan dubbelt så många män som kvinnor att de tänker julshoppa via nätet.

Piggast på att köpa mer julklappar online är skåningarna av vilka tolv procent uppger att de mest julhandlar så.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.