Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Höga avkastningskrav trots låga räntor

Publicerad

SIF:s industribarometer:
Höga avkastningskrav trots låga räntor

De anställda har sänkt sina lönekrav – men industriföretagen behåller eller höjer sina krav på avkastning. På sikt innebär det ett hot mot tillväxten, menar SIF:s ekonomer.

Industrin fortsätter att gå bra. Det närmaste halvåret spås vinstökningar inom alla branscher utom bilindustrin, visar SIF:s industribarometer som baseras på svar från SIF-klubbar i ett 70-tal företag.
Företagens vinster förväntas öka med mellan fem och tio procent. Också investeringsviljan tros bli hyfsat god: företagen antas investera både i kapacitet, forskning, nya marknader och kompetensutveckling. Däremot innebär inte den fortsatta uppgången att sysselsättningen ökar. Enda undantaget gäller tjänstemän i telekombranschen. Å andra sidan antas antalet arbetare i samma bransch minska i ännu högre grad.
Undersökningen visar också att avkastningskraven på gjorda investeringar är fortsatt höga. Under den senaste femårsperioden har 25 procent av företagen ökat kraven, medan 60 procent ligger kvar på oförändrade nivå. Under samma period har facket sänkt sina löneanspråk.
- Det har skett samtidigt som realräntan sjunkit och inflationen sjunkit. Det rimliga vore att avkastningskraven följde med ner, säger SIF-ekonomen Nils-Åke Carlsson enligt vilken det finns en risk att de höga kraven bromsar framtida investeringar. Skulle företagen i alltför hög grad försöka minska kostnaderna i stället för att satsa på exempelvis kompetensutveckling kan det på sikt innebära ett hot mot tillväxten och jobben, tror SIF.

NIKLAS HALLSTEDT © siftidningen 2000

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.