Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Fortsatt trögt med avtal på kommunikationsföretag

I två år har Unionen arbetat med att teckna avtal med JG Communication, tidigare Journalistgruppen. Nu tar man en time-out.
Linda Svensson Publicerad 18 november 2010, kl 15:04

- Vi har släppt ärendet tillfälligtvis. Vi har skrivit ett brev till våra medlemmar att vi återkommer och uppmanar dem att prata med varandra, säger Bengt Larsson den ombudsman som har skött förhandlingarna.

Unionen har 26 medlemmar på JG. Ungefär hälften av dem vill ha kollektivavtal. Den andra hälften vill slippa. Varför vet inte Bengt Larsson.

- De har ganska bra villkor, men inget kommer att försämras med kollektivavtal. Jag sade för ett år sedan att jag trodde att företaget hade en dold agenda. Ja, det tror jag fortfarande. Man motarbetar kollektivavtal. Ledningen har haft en väldigt stor inverkan på de anställda.

- Man kan tycka att det vore lätt för Unionen att trycka på för att pressa fram ett avtal, men det är inte så enkelt. Vi måste ha medlemmarna med oss.

Tanken är att Unionen ska återuppta förhandlingarna efter årsskiftet. Då kommer sannolikt den enkät som klubben genomför på JG Communication att vara klar, enligt Pelle Sunnerot, klubbordförande.

- Vi har gjort ett underlag för alla medlemmar att ta ställning till. Jag tror att det finns kunskapsbrister om vad ett kollektivavtal är och vad det skulle innebära för oss. Om allt är fine and dandy så får vi allt det som finns i avtalet plus det som vi redan har. Men vi vet ju inte om företaget drar tillbaka vissa förmåner för att täcka ökade kostnader för kollektivavtal. Det vet vi egentligen inte förrän Unionen och företaget börjar förhandla, säger Pelle Sunnerot.

Enligt Bengt Larsson finns det inga garantier att personalen får behålla dagens förmåner, till exempel friskvårdsbidrag, massage och Rikskuponger, även om man inte tecknar avtal.

- Det är arbetsgivarutfästelser som inte är avtalade. Alltså kan arbetsgivaren när som helst dra tillbaka dem.

- Jag är positivt inställd till kollektivavtal, men inte till vilken kostnad som helst. Jag är inte typen som ställer mig på barrikaderna och strider för något som ingen vill ha. Men vi kämpar på. Vi tänker inte lägga ner den här klubben., säger Pelle Sunnerot.

Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.