kollega.se logotyp
Sök
Arkiv

Forskningsinstituten får mindre pengar

Publicerad

Forskningsinstituten får mindre pengar

Viktiga delar av svensk industriforskning monteras ned. Det säger de svenska forskningsinstitutens organisation IRIS. Statens anslag till forskning där industriföretag är inkopplade har minskat med cirka 150 miljoner kronor, mer om man också räknar de pengar som industrin själv skulle ha bidragit med.

Staten stödjer industrirelaterad forskning och europeiskt forskningssamarbete genom dels helt statlig finansiering, dels genom projekt som samfinansieras av staten och näringslivet. Det statliga stödet ges i treårsplaner och går via Vinova, en del av det tidigare och ombildade Närings- och teknikutvecklingsverket (Nutek).
Vinova har dragit ned på anslagen till de 30 svenska forskningsinstituten vilket kan komma att slå hårt mot viss forskning som är direkt kopplad till industrin. Vinova får i och för sig lika mycket pengar att fördela till forskning som tidigare Nutek, men en del av anslaget har öronmärkts av regeringen för att i stället gå till annan forskning än hittills.
Under åren 1997-1999 fick forskningsinstituten 300 miljoner kronor av staten för samfinansierade forskningsprogram. Till detta bidrog industrin med cirka 150 miljoner. För de kommande åren minskar den statliga delen i dessa program till 200 kronor och därefter noll kronor.
Också vad gäller andra former av anslag minskar staten sitt engagemang i forskningsstiftelsernas verksamhet. Enligt Riksdagens utredningstjänst får instituten minst 150 miljoner mindre de närmaste åren och alltså ännu mindre därefter. Därtill riskerar även industrins tillskott att minska eller helt försvinna för sådana projekt som hittills varit samfinansierade av staten och industrin. IRIS talar om en snabb nedmontering av svensk industriforskning.
En del av de anslag som nu går forskningsstiftelserna förbi kommer i stället att gå till universitet och grundskolor för grundforskning. TCO finns med i styrelsen för Vinova men har inte tagit nån klar ställning till om de prioriteringar regeringen gör för forskningsanslagen är rätt eller fel.
- Det beror på om universiteten bättre än hittills kan knyta sina forskningsprojekt till industriell tillämpning. Det har de varit rätt dåliga på om man jämför med andra många andra länder, säger Mats Essemyr.

GUNNAR HÄGG© siftidningen

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.

Läs även